Vad är folkhälsa? Och hälsa för mig?

“Han som har hälsa har hopp, och han som har hopp har allt.”

– Thomas Carlyle¹

”Hälsa är ett val, inte ett mysterium eller en slump.”

– Aristoteles

Detta är en omskriven text från en examination jag skrivit i ämnet folkhälsa under 2023.

Vad är hälsa för mig?

Hälsa för mig är att må, fungera och kunna prestera optimalt efter mina genetiska och sociala förutsättningar på ett mentalt, fysiskt och själsligt* plan. Mitt svar överensstämmer alltså någorlunda med WHOs definition av hälsa:

• Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning²

Det jag vänder mig emot i föregående citat är ordet ”fullständigt” eftersom ett tillstånd av ”fullständig hälsa” inte går att definiera och ännu mindre att uppnå. I stället skulle jag säga ”ett tillstånd av hälsa som gör vardagen uthärdlig, fungerande och med utrymme för att sträva mot högre tillstånd av kapacitet och välmående”.

En strukturerad vardag: en gemensam nämnare för många människor jag mött i min tid inom vården vars problem härrör från livsstilsrelaterade sjukdomar och problem, har varit en brist på struktur och en ovilja att ta tag i enkla vardagsplikter.

Här kan man såklart diskutera vad som är hönan och ägget, men även i mitt eget liv har jag sett en korrelation mellan att ha ordning i min omedelbara närhet och ordning i mitt eget psyke samt i min fysiska hälsa. Som den kanadensiska psykologen Jordan Peterson är känd för att säga ”börja med att bädda din egen säng”.⁶

Mazlows behovstrappa: Mazlows modell³ är inte perfekt, men är för mig bra att utgå ifrån för att kunna skatta olika parametrar av välmående i livet. Föregående punkt om en strukturerad vardag skulle t ex här kunna ingå under trappsteget ”trygghet” men jag anser att detta är en förutsättning för att kunna ”klättra” uppför de andra stegen i trappan.

De två första stegen: fysiologi och trygghet

En ordnad ekonomi, trygg anställning och frihet från skulder kan också ingå under trygghet, men även sådant vi ofta tar för givet i Sverige som möjlighet att påverka i samhället (demokrati), frånvaron av väpnade konflikter, närhet till natur, tillgång till fri information och föreningsfrihet är viktiga komponenter i folkhälsan. Frihet och trygghet är hälsa för mig.

Andra saker vi ofta tar för givet i västvärlden som ingår i första steget av Mazlows behovstrappa är tillgång till rent vatten (jag har bott i länder där detta inte är självklart). Frisk luft är också en lyx (något vi kommer se tillbaka på som just det, om inget förändras). Att leva och frodas är hälsa för mig.

De tre andra stegen: gemenskap, självkänsla och självförverkligande

Det tredje steget i Mazlows trappa ”gemenskap” som handlar om kärlek och vänskap skulle kunna inkludera både primära grupper inom sociologin som den egna familjen, fru, barn och ätten såväl som sekundära gemenskaper som den egna kulturkretsen (religion, etnisk identitet), arbetslaget och de närmsta vännerna etcetera. Att jag har ett hem, att jag är älskad och behövd är definitivt en viktig komponent av hälsa för mig.

De två sista stegen i behovstrappan är ofta endast tillgängliga om de första tre redan är någorlunda uppfyllda. När vi är mätta, trygga och känner att vi hör hemma någonstans, vill vi oftast även ”hitta oss själva” mer specifikt i en hierarki, i en social roll och känna oss betydelsefulla utöver att bara vara en del av ett kollektiv. Att känna sig differentierad från massan, att ha en viktig roll och känna sig uppskattad för detta är en del av att må bra – hälsa för mig.

*själsligt syftar här på en upplevelse av transcendens (att gå bortom sig själv), en högre mening och syfte med livet. Även KASAM (Känsla av mening och sammanhang) spelar här en stor roll.

Varför lever vissa människor mer hälsosamt än andra?

En kombination av olika frågor som rör biologiska/evolutionära, socioekonomiska och socialpsykologiska faktorer avgör detta.

Biologiska perspektivet: vi är helt klart predisponerade till en viss grad (hur mycket tvistar de lärde om) till att drabbas av vissa sjukdomar och hänge oss åt diverse skadliga beteenden och beroenden. Men vad våra liv utmynnar i handlar lika mycket om vad vi gör för val utifrån våra genetiska förutsättningar, ett bra citat som sammanfattar detta lyder:

”Medan gener kan vara avgörande i vissa aspekter av vår känslomässighet, spelar erfarenhet en central roll i att sätta på och stänga av gener. DNA är inte hjärtats öde; det genetiska lotteriet må bestämma vilka kort du har i leken, men erfarenhet avgör vilken hand du spelar. Vetenskapsmän har bevisat, till exempel, att ett bra moderskap kan trumfa ett ofördelaktigt temperament”

– Thomas Lewis, brittisk kardiolog (A General Theory of Love)

Epigenetik: Lewis rör i föregående citat delvis vid frågor som rör epigenetik⁴, det vill säga våra möjligheter att påverka utkomsten av vårt DNA genom våra val i samspel med miljö och samhälle. Bara för att någon är genetiskt predisponerad till att få problem med alkohol, betyder inte att hen är tvungen att börja dricka.

Socioekonomiska perspektivet: vi vet sedan länge att det finns ett tydligt samband mellan utbildningsgrad (och sedermera ekonomisk trygghet) och hälsa.¹⁰ Ekonomisk trygghet handlar inte bara om tillgång till basbehov som mat och uppehälle, men även om friheten att kunna flytta dit man vill, söka utbildningar och förverkliga sig själv (se svaret på första frågan om Mazlows behovstrappa). Det räcker inte att veta vad som är nyttig kost, du måste ha råd med den också. Om du inte har en grundläggande ekonomisk trygghet kan du inte heller delta på sociala aktiviteter som andra i din närhet kanske har tillgång till och så vidare.

Socialpsykologiska perspektivet: utöver ekonomi har även vår könstillhörighet och etniska/kulturella tillhörighet roller att spela i vår hälsa. Vi vet till exempel att kvinnor löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa än män, i synnerhet när det gäller att drabbas av ångest och depression.⁷ Kvinnor försöker i högre grad att begå självmord medan män oftare lyckas fullborda sina självmordsförsök.⁸

Även att vara en del av en etnisk minoritet kan öka risken för att hamna i psykisk och fysisk ohälsa. Att tillhöra en marginaliserad grupp i samhället med mindre möjlighet till inflytande och att bli stigmatiserad utifrån majoritetens fördomar är en risk som i högre grad drabbar etniska minoriteter.⁹

Hur stort ansvar ska staten ta för medborgarnas hälsa och hur mycket är individens ansvar?

Detta är givetvis en jättesvår fråga, och det känns som att oavsett hur jag svarar kommer svaret bli för förenklat eller för långdraget för den här uppgiften. Men om jag skulle försöka svara kortfattat skulle jag säga följande:

Staten borde enligt mig försöka erbjuda så många möjligheter som möjligt för att underlätta för människor att själva förbättra olika aspekter av sin hälsa. Staten bör erbjuda en billig, lättillgänglig och öppen vård för sina medborgare, men den får aldrig vara tvingande (exempelvis som under coronapandemin där många stater försökte tvinga sina medborgare att ta vaccinet eller bära mask).

Ekonomiska incitament för hälsa

Staten borde enligt mig inte bara verka för en bättre hälsa genom att erbjuda olika vårdalternativ för människor som redan är sjuka, men även göra mer för att uppmuntra sunda livsval bland medborgarna genom ekonomiska incitament, bättre utbildning om hälsa bland unga och större krav på företag att ge utrymme för sina anställda att leva hälsosamt:

Staten skulle till exempel kunna subventionera biodynamiskt odlade grönsaker och kött från frigående djur på små gårdar, och beskatta sådant som lösgodis på samma sätt som vi redan gör med tobak.

En holistisk och öppen vård

Folkhälsoarbete under statens regi borde även inkludera informationsspridning om sådant som medveten närvaro, meditation och funktionell styrketräning. Detta kan låta flummigt, men även medicinsk yoga finns idag tillgängligt på flera vårdcentraler i Stockholm.⁵

Staten borde alltså enligt mig prioritera, inte bara åtgärder inom akut vård, men lika mycket på förebyggande vård, mycket högre än vad man gör idag. Verka för att synen på hälsa blir mer holistisk, lättare tillgänglig och öppnare för alternativa metoder än den är idag (och evidensbaserad såklart).

Källor:

1. Quote by Thomas Carlyle: “He who has health, has hope; and he who has hop…” (goodreads.com)
2. Vad är folkhälsa, jämlik hälsa och folkhälsoarbete? — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)
3. Maslows behovstrappa – Lätt att lära (lattattlara.com)
4. Hälso- och sjukvård 1 av Maria Bengtsson, Maria Christidis, Ulla Lundström och Anna-Lena Stenlund samt Gleerups Utbildning AB. Utgiven 2021 första upplagan tredjetryckningen, sida 165
5. Medicinsk yoga Stockholm (regionstockholm.se)
6. Why Does Jordan Peterson Say to Make Your Bed? – EnhancingBrain
7. Tydliga könsskillnader i psykisk hälsa | Karolinska Institutet
8. Statistik om suicid — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)
9. Neuroimaging Evidence for a Role of Neural Social Stress Processing in Ethnic Minority–Associated Environmental Risk | Health Disparities | JAMA Psychiatry | JAMA Network
10. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/u/utbildningsniva-och-halsa-hur-hanger-de-ihop/