Hälso- och sjukvårdens historia och utveckling

Detta är en omskriven text utifrån en examination om sjukvårdens historia skriven under 2022.

Antropologen Margaret Mead fick en gång frågan ”vad som var det första tecknet på en civilisation?” från en av sina studenter. Studenten förväntade sig ett svar som rörde fiskkrokar eller lerkrukor. Istället svarade hon något i stil med att det första tecknet på civilisation hon sett var ett uråldrigt lårben som blivit brutet och läkt. Hon förklarade vidare att om du inte kan springa från fara i djurriket, på grund av ett brutet ben, så blir du lämnad för döden. Du blir föda för andra djur, inget djur överlever med ett brutet ben tillräckligt länge för att det ska läka.

Att ett brutet lårben hunnit läka betyder att någon har tagit sig tiden att stanna med den som är skadad, har lagt om deras sår, burit personen till säkerhet och vårdat personen till hälsa. Att hjälpa någon annan genom svårigheter, förklarade Mead, är var civilisationen börjar.

Medicin och vård från förhistorisk tid till antikens Grekland och Romarriket

För tusentals år sedan innan sådant som penicillin, EKG eller ens bandage, skylldes ofta sjukdomar på onda andar, Gud eller gudar, och behandlingarna var ofta lika primitiva som förklaringarna bakom. Ett exempel på ett brutalt ingrepp är ”trepanation” där man borrade ett hål i patientens huvud för att ”lätta på trycket”. Man vet inte helt säkert varför detta började utföras, men en teori är att det var för att släppa in eller släppa ut onda andar. Vi har hittat lämningar av trepanerade skallar i Sverige ända från järnåldern.

Källa: Trepanation – Wikipedia)

För att förstå var något som liknar den sjukvård vi tänker på idag, i en västerländsk kontext, utan vidskepelse, började, är det värt att se till antikens Grekland och mer specifikt på läkaren Hippokrates cirka 460 f.Kr till 370 f.Kr från den grekiska ön Kos. Han var en framstående läkare och kallas ofta ”Läkekonstens fader” tack vare sina upptäckter och insatser. Hippokrates var så vitt vi vet den första läkaren att avfärda vidskepelse för mer rationella förklaringar, som levnadsförhållanden och miljö, till vad sjukdomar beror på och för att hitta möjliga läkemedel och behandlingsmetoder. Hippokrates var även den första läkaren att skapa ett etiskt förhållningssätt till vård och behandling. Ett utdrag ur Hippokrates ed på svenska:

”Efter förmåga och omdöme skall jag vidtaga dietetiska anordningar till gagn för de sjuka, och vad som kan skada eller göra dem ont skall jag söka avvärja”.

Hippokrates tillskrivs många upptäckter och lyfts ofta fram för sitt verk ”Corpus”, men i själva verket var det sannolikt många män och kanske även kvinnor, som fortsatte hans arbete efter honom och bidrog till hans samlade verk

Källa: Hippocrates didn’t write the oath, so why is he the father of medicine? (theconversation.com)).

De gamla grekerna under antiken hade överlag ett förhållningssätt till hälsa som på många sätt kan anses vara sunt med dagens mått mätt. De förespråkade regelbunden träning, att bada och ta hand om sin hygien. Men man använde även mindre rationella metoder som åderlåtning och trodde att färgen på blodet kunde vara en indikation på personens andliga tillstånd, om du till exempel hade mörkt blod kunde det innebära att du led av melankoli.

Romarna hämtade i sin tur mycket inspiration från grekerna och deras renlevnad, de byggde akvedukter och ganska avancerade avloppssystem som möjliggjorde mer sanitära förhållanden. De var också starka förespråkare för träning och gymnastik precis som grekerna.

Efter kristendomens intåg i Romarriket och sedermera katolicismen, påverkade detta människosynen hos de länder som kristnades, även i Sverige. När kristna budskap om vikten av att hjälpa andra, att förlåta, erkänna de fattigas värde ”saliga äro de fattiga”, kanaliserades genom kyrkan, blev dessa alltmer viktiga, särskilt under medeltiden efter romarrikets fall (ca 500 efter Kristus).

Källa: Social omsorg 1 av Cattrin Hurtig, Sanoma utbildning 2021 sida 31.

MEDELTIDEN

Under medeltiden stod det vi skulle kalla vård och omsorg under kyrkans regi. Munkar och nunnor som bodde i kloster utvecklade metoder och använde sig även av olika medicinväxter för att behandla sjuka och lidande. Utöver arbetet i kloster fanns det Helgeandshus (den helige andes hus) som var en sorts kombination av ålderdomshem och sjukhus, dessa finansierades av frivilliga gåvor som ofta var motiverade av att den som gav hoppades bli belönad i livet efter detta. Under denna tid fanns även specialinrättningar som kallades Hospital, dessa placerades ofta i utkanterna av städerna (på grund av smittorisken) och fokuserade på de som var sjuka i smittsamma sjukdomar som spetälska (även kallad lepra). Även dessa drevs av munkar och nunnor.

Efter reformationen när Sverige blev protestantiskt förändrades även med tiden synen på människans förutsättningar och ansvar. Från den katolska iden om att det var synd om fattiga och en del av guds försyn, till den protestantiska arbetsmoralen och det började luta mer åt att det var vårt eget fel om vi inte lyckades. På 1520-talet tog staten över ansvaret för vården och stora förändringar skedde i denna under Gustav Vasa. Hospitalen som tidigare främst fokuserat på smittsamma sjukdomar började nu även att ta hand om psykiskt sjuka, krigsinvalider och barn. Nunnorna och munkarnas arbete och kunskap blev allt mindre relevant och yrken som bardskärare tillkom. Bardskärare fick amputera ben och skära upp bölder men var i grunden barberare och frisörer som gjorde mer svåra ingrepp vid sidan om klippandet av hår som fortfarande var deras huvudsyssla. På krigsfältet kallades bardskärare även för fältskärare och tjänstgjorde som läkare.

1600-talet och fattighusen

Fattighusen var till för att ta hand om fattiga, personer med funktionshinder, hemlösa, sjuka och barn utan föräldrar. Dessa byggdes i anslutning till kyrkan och finansierades sedan slutet av 1600-talet av den lokala socknen (motsvarighet till kommunen). Fattighuset leddes av en föreståndare som var ansvarig för ekonomin som främst drevs av gåvor och frivillig hjälp. Under denna tid levde även de som kallades rotehjon (tiggare). Gårdarna delades in i olika områden som även kallades rotar, och en så kallad rotegång innebar att den fattige fick en fattigbricka där det stod vilket hus hen kunde vända sig till för att få hjälp med mat, vård eller husrum, detta gjordes för att få kontroll över tiggandet. En del barn och gamla kunde auktioneras ut i en så kallad utackordering där någon kunde ta på sig att sörja för, med lägsta möjliga medel, den eller de som auktionerades ut.

1700-talet och sjukvakterskor

Innan det fanns sjuksköterskor kallades dessa för sjukvakterskor. De första reglerna för sjukvakterskor tillkom under 1760, men det skulle dröja innan det blev en mer formell utbildning. Under denna tid byggdes även det första lasarettet i Sverige som hette Serafimerlasarettet, detta var ett tecken på de stora medicinska framgångarna som bland annat skett inom kirurgin under denna tid. Här blev många sjukvakterskor anställda, de flesta av dessa bodde i små rum och var ogifta. I början fick först och främst de patienter med god ekonomi hjälp på lasarettet och därför sökte många sjukvakterskor även jobb i hemmen (hemsjukvården).

1800-talet och industrialiseringen

Under 1800-talet började industrierna växa fram alltmer och befolkningen ökade, detta ledde till att alltfler flyttade från landsbygden till städerna vid kuster som Stockholm, Norrköping och Göteborg med flera. Detta ledde bland annat till att människor levde mycket trängre, man förlorade tryggheten från stora familjer och fann sig i sämre hygieniska levnadsförhållanden eftersom man levde tätare inpå varandra. Utbredd alkoholism och barnarbete var vanligt. Många under denna tid försökte även fly de dåliga omständigheterna genom att resa till amerika under den stora utvandringen, omkring 1.3 miljoner svenskar flydde dit innan 1930. Samtidigt hade framgångarna under 1700-talet inom kirurgi, anestesi och hygienrutiner lett till ett ökat behov av utbildning inom detta, och i början av 1800-talet startade de första utbildningarna för sjuksköterskor.

Det främsta exemplet på en känd sjuksköterska var den engelska sjuksköterskan Florence Nightingale (1820-1910) som blev känd för sina insatser under det så kallade Krim-kriget. Hon startade även St. Thomas´Hospitalet i London som var den första moderna skolan i England för sjuksköterskor. Hon blev även känd för sina observationer om vikten av hälsa, hygien och kontakt med familjer för soldaterna, något som även Hippokrates talat om flera tusen år tidigare. Men tillbaka till Sverige, även de stora folkrörelserna i som nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen växte sig starka som ett svar på misären i samhället. Många förändringar inom socialpolitiken ägde rum under 1840-talet då man ansåg att alla barn skulle gå i skolan och vi fick en skolstadga som sa detta. Under denna tid upprättades även Fattigvårdslagen som såg till att ekonomiskt stöd skulle betalas ut kontant till fattiga. Men de fattiga fick inte visa missnöje över sin ersättning och förväntades visa tacksamhet.

1900-talet och reformernas tid

Under 1900-talet började den kristna synen som präglat vården alltmer försvinna gå gott och ont, en del kan hävda att detta gjort samhället hårdare och mindre förlåtande, medan andra kan hävda att det är ett steg framåt, bort från vidskepelse. Det skedde stora förändringar under detta århundrade och sådant som auktionering av gamla och barn förbjöds, fattighusen blev ålderdomshem och rotegång förbjöds, allt detta var en del i införandet av den då nya fattigvårdslagen som infördes 1918. Även sådant som allmän rösträtt för män infördes 1909 och därefter för kvinnor 1921.

Som ett svar på den svåra ekonomiska depressionen under 1920-talet infördes sådant som moderskapspenning för nyblivna mammor, folkpension och arbetslöshetsförsäkring under 1930-talet. Även penicillinet upptäcktes under denna tid och gjorde att man kunde bota infektioner som tidigare kunde vara dödliga, likt sårinflammation och lunginflammation, med hjälp av bakterier.

Under 1940-talet stärktes även hjälpen för funktionshindrade och äldre med utvecklingen av den sociala hemhjälpen. Under 1940-talet blev sjuksköterskorna alltmer som assistenter till läkarna och flera av deras gamla uppgifter behövdes tas över vilket ledde till att man utbildade vårdbiträden till undersköterskor. Denna utbildning blev senare en gymnasieutbildning, men då var det en utbildning som tog åtta veckor. Yrken som funnits tidigare under 1900-talet var yrken som ”hemvårdarinna” ett yrke som krävde en utbildning på 15-månader och var en konsekvens av att hemtjänsten byggdes ut, och ”hemsyster” som bara krävde att man fyllt 18 år.

Svensk medicin och sjukvård från 40-talet och framåt

Efter 1940-talet hade Sverige tjänat mycket på att inte delta i världskriget vilket gav utrymme för många stora reformer och lagar, bland annat infördes det allmänna barnbidraget 1948.  Under 50-talet kom en ny nykterhetslag, en socialhjälplag (denna ersatte fattigvård med socialvård), sjukförsäkring och förbättrade pensionsvillkor. 1967 tillsatte regeringen en utredning för att skapa en ny modern sociallagstiftning som svar på sociallagarna som ansågs vara föråldrade, denna utredning skulle ta 15 år och år 1982 leda till skapandet av den nya socialtjänstlagen (SoL).  På 70-talet kom den så kallade primärvården då hundratals vårdcentraler byggdes runt om i landet som ett led i att försöka göra vården mer tillgänglig. Den nya Hälso-och sjukvårdslagen som kom i början 1980-talet proklamerade att alla människor är lika värde och därför ska ges vård på lika villkor.

Den så kallade ÄDEL-reformen (namnet kommer från äldredelegationen) som kom 1992 gjorde så att det ekonomiska ansvaret för äldre och funktionshindrade flyttades från regioner (landsting) till kommuner. Detta var ett svar på kritik mot att vård av psykiskt sjuka, äldre och funktionshindrade fortfarande främst skede inom sjukhusmiljö. Om man flyttade ansvaret till kommunerna så hamnade det närmre kunderna/brukarna vilket möjliggjorde för mer hjälp i hemmen och i en hemmalik miljö på boenden.

I SoL och LSS (Lagen om Stöd och Service) tillkom 1999 Lex Sarah efter avslöjande om dålig behandling av kunder på ett äldreboende. Denna bestämmelse innebär att anställda måste rapportera om missförhållanden eller illa behandling av vårdtagarna till den som leder verksamheten. Bakom avslöjandena stod undersköterskan Sara Wägnert, därav namnet på Lex Sarah.

Privatisering av vården

Det finns idag många alternativ till den offentliga vården som är privata eller delvis privata främst tack vare reformer under början av 90-talet. Tanken med dessa reformer var att underlätta för konkurrens mellan till exempel vårdcentraler och apotek, för att undermåliga alternativ skulle ”straffas” genom att få in färre patienter/kunder medan mer lyckade alternativ kunde frodas. Många av de privata alternativen ersätts med skattepengar för sina insatser och vård medan andra (färre) alternativ är helt privata.

2000-talet fler lagar för patientsäkerhet och bättre teknik

 Under 2000-talet skedde flera tekniska framgångar inom medicin och vård. Bland annat har man lyckats införa bättre larm-system inom äldreomsorg för att förebygga sådant som fallskador, vi har utvecklats inom kirurgi med sådant som titthålskirurgi som har förkortat vårdtiderna och ofta ger bättre resultat än innan. Vi har även fått lösningar som gör det enklare och bekvämare för patienter att bli undersökta, som genom EKG som kan mätas via ett tillbehör till mobiltelefonen. Det har även tillkommit flera nya lagar och uppdatering av nuvarande lagar under 2000-talet inom patientsäkerhetslagen, en ny hälso-och sjukvårdslag (2017) och patientlagen. Men trots alla nya lagar som ska förbättra säkerheten för patienterna och all ny teknik, står vi fortfarande inför stora utmaningar inom många områden. Vi behöver fortfarande fler och bättre lösningar för sjukdomar som diabetes och cancer, och ovanpå detta måste vi lyckas ta hand om en allt större och åldrande befolkning. År 2050 beräknas var fjärde svensk vara över 65-år.

Medicinska upptäckter och framsteg samt dess betydelse för vården

Antikens greker och romare med fokus på träning och renlighet: Med utgång från den grekiska läkaren och filosofen Hippokrates (cirka 460 f.Kr till 370 f.Kr) gjordes åtskillnad mellan vidskepelse och vetenskap som möjliggjorde medicinska upptäckter och vård baserade på mer eller mindre empiriska experiment och observationer utan att styras av religiösa dogmer och dylikt, åtminstone i mindre utsträckning än innan. De gamla grekerna såg tidigt vikten av sådant som hygien, träning, miljö och kosthållning för vår hälsa och förespråkade därför sådant som gymnastik och renlighet. Detta utvecklades vidare av romarna som med inspiration från grekerna byggde sådant som avloppsystem och akvedukter som ledde bort och samlade avfall från städerna för att möjliggöra mer sanitära förhållanden.

Klaudius Galenos (130 e.Kr till 210 e.Kr): han var en romersk läkare som följde i Hippokrates fotspår och utvecklade hans teorier inom främst anatomi, bland annat genom att dissekera djur levande. Galenos fokuserade dock på människors anatomi och gav bland annat numreringen på kranialnerverna, han fortsatte senare att vara en auktoritet inom anatomi fram till 1500-talet då Andreas Vesalius född i Bryssel 1514 följde i hans fotspår men motsatte sig Galenos teorier om hur vener och artärer fungerade, han skapade under sin tid världens mest berömda anatomiska atlas.

Källa: Galenos – Wikipedia

Källa: Andreas Vesalius | Karolinska Institutet (ki.se)

Medeltiden till 1700-talet och medicinska örter: under medeltiden föll vård och medicin under kyrkans regi som byggde sådant som helgeandshus (en sammanslagning av vård och omsorg med äldrevård). De byggde även hospital där man först prioriterade smittsamma sjukdomar, dessa placerades i städernas utkanter för att förhindra smittspridning och gav åtminstone någon sorts lindring till de som led av svåra smittsamma sjukdomar. Munkarna och nunnorna utvecklade under kyrkan ett medicinskt kunnande och utnyttjade sådant som medicinska örter och dylikt.

1500-talet och förstatligandet, byggandet av hospital och yrken som bardskärare: under Gustav Vasa på 1520-talet flyttades ansvaret av vård och omsorg från kyrkan till staten. Under denna förvandling kom nya yrkesgrupper som Bardskärare, dessa var i grunden barberare som vid sidan av klippande av hår och skägg utvecklade metoder för att lägga om sår, skära upp bölder och amputera ben med mera. På krigsfältet kallades dessa även för fältskärare.

1600-talet och fattigvård: under detta århundrade gjordes många försök till att kontrollera vårdnaden av och försörjandet av fattiga, gamla och föräldralösa. Dessa reformer var milt sagt tveksamma utifrån moderna mått, med auktioneringar av fattiga barn och äldre till lägst bjudande för försörjning. De skapade även system som rotegång (områden var uppdelade i roten) där fattiga så kallade rotehjon fick fattigbrickor där det stod vilka gårdar de var tillåtna att vända sig till för mat och logi. På 1630-talet byggdes även det första barnhemmet i Sverige och 1686 fick socknarna (lokal motsvarighet till kommuner) i uppdrag att bygga så kallade fattighus i anslutning till kyrkorna.

1700-talet och sjukvakterskor: Sveriges första lasarett vid namn Serafimerlasarettet byggdes under 1700-talet och öppnades 1752. Detta var ett resultat av kirurgiska och medicinska upptäckter och framgångar under detta århundrade. På lasarettet anställdes föregångare till det vi idag kallar sjuksköterskor som då kallades sjukvakterskor. De första reglerna för denna yrkesgrupp trycktes 1760, men en formell utbildning för dessa kom långt senare.

1800-talet, industrialiseringen och sjuksköterskor: Det ökade medicinska kunnandet under början av detta århundrade ledde till nya rutiner för bland annat anestesi, vaccinationer och hygien, detta la även grunden för utbildningar av det som kom att kallas sjuksköterskor vars utbildningar startade i mitten av 1800-talet. Industrialseringen under detta århundrade ledde till sådant som missväxt, massiv utvandring, arbetslöshet och alkoholisering. Som svar på detta växte arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen vilket i sin tur ledde till fattigvårdslagen som gjorde att kontant stöd började betalas ut till fattiga. Även skolstadgan tillkom under denna tid som sa att alla barn skulle gå i skolan och få en utbildning.

Florence Nightingale: hon levde mellan 1820-1910 och var en sjuksköterska i England. Hon startade 1860 St. Thomas Hospital i London som var den första moderna sjuksköterskeskolan. Hon förstod likt antikens greker hur viktigt sådant som hygien och miljö var för vår hälsa, men även vår kontakt med andra människor och våra familjer. Boken ”Anteckningar i sjukvård” anses vara det första vetenskapliga arbetet i och gavs ut 1859 författad av Nightingale. Men hon var från början mest känd för sina insatser på fältet under Krimkriget som varade mellan 1854-1856.

Rudolf Virchow (1821-1902): var en tysk läkare och patolog som ibland kallas ”patologins fader”. Hans mest kända bidrag till medicin var hans upptäckt om hur sjukdomar uppstår på grund av rubbningar i cellers livsfunktion. Han förde fram tesen om att celler uppstår ur andra celler och att celler till viss del är självständiga.

1900-talet ett massivt århundrade för medicin, vård och omsorg: I början av 1900-talet började sjuksköterskor bli mer som assistenter till läkarna och under 1940-talet härjat av krig och arbetslöshet med mera, uppstod en stor brist på sjuksköterskor vilket ledde till att vårdbiträden utbildades till undersköterskor som fick ta över mycket av det arbete som sjuksköterskorna hade gjort tidigare. Under denna period skedde stora medicinska framsteg vilket innebar att sjukdomar som sårinflammationer, och andra sjukdomar som uppstod av bakterier likt lunginflammation kunde bekämpas med bakterier genom upptäckten av penicillinet.

Socialhjälpslagen ersatte sådant som socialvård och fattigvård. Vi fick i spåren av den starka arbetarrörelsen sådant som en socialhjälpslag, bättre pensionsvillkor, allmän sjukförsäkring och en nykterhetslag. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) infördes i början av 1980-talet och Socialtjänstlagen (SoL) infördes 1982 efter en 15-år lång utredning. Primärvården kom igång på 70-talet i ett försök att ”öppna upp vården” och göra den mer tillgänglig. Andra viktiga reformer var ÄDEL-reformen som flyttade ansvaret för vården till kommuner från landstingen. Psykiatrireformen under 1995 gjorde i princip samma sak för sjukvården. Och Lex Sarah upprättades för att stoppa missförhållanden inom vården som en följd av avslöjanden om dålig behandling av äldre, av sjuksköterskan Sarah Wägnert på ett äldreboende.

2000-talet, titthålskirurgi, utredningar hemifrån och lagar för patientsäkerhet: Operationsmetoder som titthålskirurgi som förfinar de tidigare metoderna och gör dem mer effektiva har varit en stor framgång för kirurgiska ingrepp. Tack vare modern teknologi kan privatpersoner numera via sådant som mobiltelefoner, appar och andra verktyg själva kolla upp hur de ligger till med exempelvis blodtryck, blodsocker och även kolla EKG. Larmsystem på äldreboenden kan nu göra det lättare för personal att ingripa snabbt när en kund har ramlat eller skadat sig på något annat sätt. Det har även stiftats flera nya lagar för att förbättra patienternas trygghet som en ny Hälso- och sjukvårdslag, patientlagen och patientsäkerhetslagen.