Barn, familj och etik

”Kalla det en klan, kalla det ett nätverk, kalla det en stam, kalla det en familj: oavsett vad du kallar det, oavsett vem du är, så behöver du en.” — Jane Howard¹

Detta är en omskriven examination från 2022 som resonerar kring olika faktorer som bidrar till att hjälpa eller hindra ett barns utveckling. Hur en förälder eller annan ansvarig vårdnadshavare kan brista i omsorgen om ett barn. Samt hur man kan resonera vid tvångsomhändertagande av ett barn ur olika etiska perspektiv.

Vilka faktorer (risk- och skyddsfaktorer) påverkar barnets utvecklig och möjlighet till fysisk, psykisk och social hälsa?

Utifrån flera psykologiska perspektiv som Bowlbys anknytningsteori², det biologiska perspektivet på barns utveckling³ och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori⁴ har man utarbetat ett arbetssätt med akronymen BBIC⁵ (Barnens Behov I Centrum) som bland annat används i socialtjänsten vid utredningar som rör barn.

Detta är intimt förknippat i utredningar av risk och skyddsfaktorer i praktiken, vilket är varför jag väljer att inleda med en förklaring av detta.

Syftet med BBIC

Syftet med detta arbetssätt är att: skapa system och struktur i arbetet med barn så att insatser för dem kan följas upp lättare. För att barnens inflytande och delaktighet ska stärkas. För att bidra till rättssäkerhet och ökad kvalitet i arbetet med barn och för att förbättra samarbete med nätverket kring barnet.

BBIC-triangeln

För att uppnå dessa mål använder man en modell som kallas BBIC-triangeln, detta är en modell för att följa upp och utreda barnets behov, dessa behov finns i centrum av triangeln⁵. I relation till miljön och den familj barnet befinner sig i, väger man samman triangels tre sidor för att göra en bedömning av de behov barnet har. Dessa tre sidor är:

Familj och miljö: den nuvarande situationen i familjen, integrering och sociala nätverk, familjens bakgrund, ekonomi, boende och arbete. Barnets utveckling: hälsa, sociala relationer, utbildning, beteende och känslor. Föräldrarnas förmåga: tillgänglighet ur ett känslomässigt perspektiv, grundläggande omsorg, säkerhet, vägledning och stimulans.

Utredning av risk och frisk faktorer hos barn

Skyddande faktorer såväl som riskfaktorer för barnets utveckling och välmående finns inte bara hos föräldrarna även om anknytning till dessa ofta är avgörande för hur stor roll de andra aspekterna i deras liv kan komma att spela⁶. Andra aspekter är bland annat:

Erfarenheter av skola och dessförinnan förskolan. Barnets personliga egenskaper (medfödda?). Ekonomiska och sociala resurser hos familjen som enhet. Eventuella kamrater och vänner till barnet.

Riskfaktorer: värt att komma ihåg är att avsaknad av skyddsfaktorer (som jag kommer gå igenom efter riskerna) är en riskfaktor i sig själv. En annan viktig aspekt av detta är förståelsen av att en riskfaktor inte är detsamma som en direkt orsak till problem för barnet i dess uppväxt, utan mer utav en predisponering för att drabbas. Riskfaktorer handlar även om faktorer som kan påverka allvarlighetsgraden av ett problem för barnet, hur länge problemet består och andra försvårande omständigheter.⁷

I övrigt kan man dela upp riskfaktorerna (liksom skyddsfaktorerna) i tre olika grupper.

1. Uppväxtmiljön och dess förhållanden: segregering eller marginalisering för den grupp barnet tillhör i samhället, bristande socialt stöd, ekonomisk stress och olika former av diskriminering.

2. Riskfaktorer som går att finna hos barnet: regleringssvårigheter som rör sömn, skrik eller intag av mat. Om barnet har särskilda funktionsnedsättningar (fysiska eller psykiska) samt svåra problem med kommunikation och socialt samspel (oavsett orsak).

3. Riskfaktorer hos föräldrar/föräldern: om föräldern varit med om traumatiska upplevelser eller har en kognitiv funktionsnedsättning. Eller andra svårigheter hos föräldern på grund av sådant som psykisk sjukdom eller missbruk.

Skyddsfaktorer: dessa avser faktorer som kan minska eller dämpa effekten av negativa händelser, omständigheter eller andra svårigheter som barnet kan stöta på under uppväxten. Dessa ökar alltså barnets motståndskraft och förbättrar möjligheter för barnet att utvecklas och anpassa sig i samhället. Liksom riskfaktorerna kan dessa delas upp i tre delar.⁷

1. Skyddsfaktorer i uppväxtmiljön: en förskola som ger bra förutsättningar (bra pedagoger, adekvata hjälpmedel etcetera).

2. Skyddsfaktorer hos barnet: en god förmåga till impulskontroll. Goda sociala, fysiska och kognitiva egenskaper. Bra relationer till kamrater. Ett temperament som är ”lättsamt” och en god anknytning till föräldern/föräldrar^6.

3. Skyddsfaktorer hos föräldrar: ekonomisk trygghet. Föräldrarnas tro på sin egen förmåga att påverka sin egen och familjens situation. Lyhördhet eller känslighet för barnets behov. Att föräldrarna haft en egen trygg anknytning till sina föräldrar. Ett flertal egna goda relationer samt en god omsorgsförmåga.

Vad menas med ”brister i omsorgen”?

Här avses brister i omvårdnad av ett barn, företrädesvis av föräldrar men kan även gälla en annan vårdnadshavare eller den som haft ansvar för barnet när den gav omsorg. Dessa brister kan handla om:

Försummelse, till exempel att vårdnadshavaren inte uppmärksammat och/eller åtgärdat sådant som gäller barnets hygien, näringsbehov, behov av att komma ut och röra sig, träffa andra barn och människor. Att man inte gett barnet adekvat uppmärksamhet eller försummat barnet på något annat sätt som riskerar att skada dess hälsa.

Det kan även handla om att vårdnadshavaren direkt tillfogat barnet fysiska eller psykiska skador på olika sätt, direkt eller indirekt, eller genom att ha underlåtit att agera när någon annan närstående gjort detta mot barnet.⁸

Hur kan man resonera när man tvångsomhändertar barn?

Här går jag kort igenom hur man kan resonera kring att behöva tvångsomhänderta ett barn, en fråga som från den tid jag skriver detta har varit aktuell under senaste åren i synnerhet bland Sveriges muslimer. De tre vanligaste etiska perspektiven är:

                         – Pliktetiskt
                         – Konsekvensetiskt
                         – Sinnelagsetiskt

Ur ett pliktetiskt perspektiv kan man utgå ifrån vad lagen säger om när staten och dess berörda institutioner har rätt att träda in för att skydda barnets intressen om dessa hotas av dess vårdnadshavare. Man kan även luta sig mot de plikter som kommer med ens yrkesroll i relation till omhändertagandet, oavsett vilken del i denna process man spelar som den som anmäler inom exempelvis vården. I makt av ens ämbete som jurist, socionom, socialsekreterare eller dylikt.

Ur ett konsekvensetiskt perspektiv utgår man ifrån vad konsekvenserna för barnet kan bli om man väljer att omhänderta barnet gentemot vad konsekvenserna blir för barnet (och en själv) om man inte ingriper. Här måste man beakta konsekvenser på kort sikt och väga dessa mot eventuella konsekvenser som kan uppstå för barnet på lång sikt. På kort sikt kanske barnet lider mer av att skiljas från sina föräldrar eller andra vårdnadshavare, men på lång sikt kanske det ligger i barnets bästa intresse.

Ur ett sinnelagsetiskt perspektiv kan man utgå från vad en del kallar magkänsla, andra kallar empati eller vad man kanske bara skulle kalla känslotillstånd. Det kan kännas rätt eller fel att omhänderta ett barn på ett emotionellt visceralt plan. Om jag agerar utifrån detta inneboende tillstånd så agerar jag ur ett sinnelagsetiskt perspektiv.^9,10

Ur ett dygdetiskt perspektiv, som dock inte efterfrågas här skulle man kunna utgå från vad vissa kallar en ”högre moral” eller vad Freud skulle kalla överjaget. Man handlar alltså ifrån ett moraliskt paradigm som man internaliserat under uppväxten som kan innefatta sådant som ens religion, kultur och lokala seder med mera.

Borde man ha ett test eller obligatorisk utbildning för att få skaffa barn?

De flesta människor kan skaffa barn, oavsett om de har de förutsättningar och förmågor som krävs för att ge barnet en trygg och utvecklande uppväxtmiljö. Borde det finnas någon typ av test för att avgöra om en person är lämplig som förälder? Testet skulle alltså avgöra vem som fick skaffa barn och inte.

Vi har redan vissa begränsningar för vilka som får skaffa barn med varandra, till exempel är det inte tillåtet för syskon att skaffa barn tillsammans, på grund av de genetiska risker som förknippas med detta. I extrema fall som dessa känns det logiskt, med det sagt är detta en hal backe om man skulle utvidga lagstiftningen för att styra vilka som får eller inte får skaffa barn utifrån fler parametrar.

Historien är fylld med avskräckande historier där staten, kyrkan, klaner/stammar eller andra institutioner tar sig rätten att bestämma vilka som får skaffa barn. Eugenik (rasförädling) har prövats i olika former ända sedan antikens Grekland och i Romarriket fram till 1900-talet där vi såg fruktansvärda övergrepp i form av tvångssteriliseringar och rena avrättningar av människor som ansågs genetiskt underlägsna, för att förhindra dessa från att föröka sig och därmed ”sänka kvalitén på rasen som helhet”.

Vad skulle man kunna göra?

Idag kan vi dessutom välja att abortera embryon som kan utvecklas med vissa funktionsnedsättningar förknippade med exempelvis Downs syndrom (vilket är en debatt i sig).

Jag tror definitivt man skulle kunna utvidga och fördjupa undervisningen för blivande och potentiellt blivande föräldrar om vad det innebär att skaffa barn och vilka plikter detta kommer med. Vi kanske även skulle kunna avråda en del vuxna människor med stora riskfaktorer för potentiella barn de skaffar, från att skaffa barn, men även detta väcker en del obehagliga ekon från när man ansåg att ”antisociala” och ”sedeslösa” kvinnor inte borde föröka sig.

Avslutningsvis kan jag bara säga att det är en väldigt svår fråga med ett närmast oändligt antal potentiella följdfrågor, och något jag själv skulle ha väldigt svårt att besluta om.

Källor:

Barn, familj och etik

Borde man ha ett test eller obligatorisk utbildning för att få skaffa barn?

Vad skulle man kunna göra?

Publicerad av Ernst Robert Almgren

Lämna en kommentar Avbryt svar

Borde man ha ett test eller obligatorisk utbildning för att få skaffa barn?

Vad skulle man kunna göra?

Dela det här:

Relaterade

Publicerad av Ernst Robert Almgren

Lämna en kommentar Avbryt svar