Personlighetssyndrom & schizofreni – orsaker & behandling

Det är som om mitt liv styrdes magiskt av två elektriska strömmar: positivt glädjefyllt och förtvivlat negativt – den som driver för stunden dominerar mitt liv, översvämmar det. – Sylvia Plath (från boken ”The Bell Jar”)¹

Såväl som att vara en av de värsta saker som kan hända en människa, schizofreni kan också vara en av de rikaste lärande och förmänskligande upplevelser som livet kan erbjuda – Mark Vonnegut i hans ”brev till Anita” i slutet av ”The Eden Express: A Personal Account of Schizophrenia”²

Denna text utgår ifrån en examinationsuppgift jag fått inom Psykiatri 2 under hösten 2023. Jag har valt att skriva om schizofreni och personlighetssyndrom av de alternativ jag gavs i kursen.

Jag tänkte först välja bipolärt syndrom eftersom jag har mångårig erfarenhet av detta från vänner och anhöriga. Men i min yrkesroll som skötare inom psykiatrin möter jag oftare patienter med personlighetssyndrom (EIPS), och det är också den diagnos jag vet minst om och därför bra för mig att fördjupa mig i utöver schizofreni.

Beskrivning av sjukdomen personlighetssyndrom:

Personlighetssyndrom eller EIPS (Emotionellt Instabilt PersonlighetsSyndrom) tidigare kallat borderline, innebär att du lider av en sårbarhet i dina känslor i kombination med väldigt starka känslor samt en bristande förmåga att kontrollera dessa. Impulsiva handlingar, vredesutbrott, konflikter i vardagen och destruktiva beteenden blir ofta resultatet av de obegränsade känsloutfallen.³

Enligt DSM-5 och ICD-10 delas personlighetssyndrom (tio stycken) in i kluster som dessa ibland kallas.⁴

Kluster A (Excentriska, udda): genetiska/biologisk modellteori. Schizotyp och schizoid samt paranoid.

Kluster B (Dramatiska, impulsiva): psykodynamisk teorimodell. Narcissistisk och histronisk, antisocial, borderline.

Kluster C (Ängsliga, räddhågsna): The big five (femfaktorsmodellen)⁶, osjälvständig, ängslig, tvångsmässig.

Prevalens hos befolkningen:

Detta syndrom kan förekomma mellan fem till tio procent inom befolkningen. Men bland de som redan har någon kontakt med sjuk- och hälsovården sedan innan är detta vanligare. Det finns sannolikt en stor underdiagnostisering eftersom bara omkring fyra procent av dem som vårdas får denna diagnos inom psykiatrin. Inom kriminalvården ser man den högsta frekvensen. I den psykiatriska öppenvården är siffran runt 50% och i primärvården är det cirka en fjärdedel av dem som söker hjälp som har personlighetssyndrom enligt de kriterier som krävs.⁷

Orsaker till personlighetssyndrom:

Det de flesta verkar vara överens om vad gäller orsaker till personlighetssyndrom är att det handlar om en kombination av biologiska (ärftliga) och sociala (miljömässiga) faktorer som interagerar och samverkar i detta (i sårbarhetsmodellen). Både miljöfaktorer och biologiska faktorer kan vara aktivt och passivt korrelerade och cirka 40-60% kan bero på ärftlighet. För att studera personlighetssyndromens utveckling används bland annat modeller som är ”integrativa” och ”bio-psyko-sociala”.⁹

Ärftlighetsfaktorn vid personlighetssyndrom är ungefär detsamma som vid många andra psykiska syndrom fast något lägre än vid till exempel schizofreni och bipolärt syndrom. Det pågår även forskning i skrivande stund som utgår från G x E analyser där man studerar en gen i taget för att identifiera vilka som styr specifika personlighetsdrag som impulsivitet, dessa kallas även ”kandidatgener” men forskningen här är fortfarande ny och inte tillräckligt väl underbyggd.¹⁰

Ett exempel på den svåra dynamiken mellan ärftlighet och miljö är att den biologiska predisponeringen utgör en underliggande faktor som bidrar till individens sårbarhet, det vill säga till en ökad risk att drabbas av personlighetssyndrom vid svåra omgivande omständigheter.¹¹

Beskrivning av sjukdomen schizofreni:

Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som innebär att någon lider av återkommande psykoser som kan präglas av vanföreställningar och hörselhallucinationer (men detta är väldigt individuellt). Utöver att denna sjukdom i sig själv kan vara svår att behandla omges den även av många fördomar och myter från populärkulturen (som att människor med denna sjukdom skulle vara mer farliga än andra) som bidrar till ett stigma kring sjukdomen som gör det ännu svårare för dem som lever i dem att kunna fungera i samhället.¹²

Sjukdomen börjar oftast uppträda någon gång mellan 16 och 30 års ålder (men kan komma tidigare eller senare). Den uppträder ungefär lika mycket bland män som hos kvinnor men ”bryter ofta ut” tidigare hos männen.¹³ Ca 35000 – 40 000 människor lever med schizofreni i Sverige, och 1500 – 2000 individer insjuknar varje år. Det finns en ca 0.7% stor risk att drabbas av denna sjukdom.¹²

Orsaker till schizofreni:

Genetisk ärftlighet: den största riskfaktorn bakom uppkomst av schizofreni är ärftlighet vilket innebär att den biologiska orsaken är relativt hög. Detta kan bero på genvariationer som är ganska små samt att det finns en samverkan mellan ett flertal gener som ligger bakom sjukdomen.¹⁴ Orsaken bakom hur schizofreni uppträder tros också ha mycket att göra med kommunikationen mellan hjärnans nervceller som sker genom frisättande av olika signalsubstanser.

Signalsubstanser: Två av dessa substanser som tros spela en stor roll i uppkomsten av schizofreni är glutamat och dopamin och de system dessa substanser ingår i. Denna kunskap är viktig för framtag av olika mediciner som antingen kan hämma eller stärka olika signalsubstanser för att minska symtom vid schizofreni, men det förklarar också varför intag av vissa droger som amfetamin som härmar signalsubstanser som dopamin – kan ha en negativ effekt för dem med risk för att utveckla denna sjukdom.¹⁵

Miljöfaktorer: när det kommer till omgivningens påverkan handlar det om en samverkan mellan olika stressfaktorer i kombination med en genetisk sårbarhet. Stressfaktorer kan handla om sociala stressfaktorer som att ha en bakgrund som flykting, ha upplevt hemlöshet, övergrepp eller trauma i bakgrunden.  Det kan bero på olika systemsjukdomar (alltså sjukdomar som påverkar flera olika organ), sömnbrist, missbruk av droger eller alkohol eller på grund av näringsbrist under en längre tid.^{14, 15}

De vanligaste symtom som är kopplade till dessa två olika psykiska sjukdomar.

Inom personlighetssyndrom och dess olika kluster som jag nämnt i föregående fråga, ingår alltså följande personlighetsstörningar som kan uppträda:

Undvikande personlighetsstörning: känslor av otillräcklighet och extrem blyghet. Personer med denna störning ser sig ofta som socialt okunniga eller otillräckliga, de är väldigt fokuserade på rädslan att bli avvisade och är känsliga för kritik vilket gör att de ofta aktar sig för att inleda djupare relationer med andra.⁸

Antisocial personlighetsstörning: psykopati eller antisocial personlighetsstörning utmärks hos en person som lider av detta av bland annat hänsynslöshet mot andra människor utan att känna någon form av ånger. Här syns även höga nivåer av risktagande, att ha lätt för att brusa upp och att ha nära till att använda våld, för att diagnostiseras med detta bör man kunna observera dessa mönster i tidiga år.¹⁶

Beroende personlighetsstörning: denna störning karaktäriseras av en stor rädsla för att bli övergiven och i en tro på att man inte kan ta hand om sig själv och yttrar sig främst genom ett extremt behov av att bli omhändertagen av andra. Här finner vi i deras personlighet även drag av beroende och underlägsenhet. Ett annat sätt denna störning yttrar sig på är genom att personen har svårt att fatta egna vardagliga beslut eller i att ha en åsikt om saker.¹⁷

EIPS ”Emotional Instability disorder” (tidigare borderline): symtomen vid denna störning (liksom hos de flesta personlighetsstörningar) kan variera kraftigt från person till person. Några saker som utmärker en person som har EIPS är att de kan växla snabbt mellan olika känslotillstånd, de är ofta impulsiva och har en högre risk för självskadebeteenden. De känner ofta en inre tomhet, är rädda för att bli övergivna och upplever ofta att deras självbild inte stämmer med hur andra uppfattar dem.¹⁸

Narcissistisk personlighetsstörning: narcissism som kommer från den grekiska berättelsen om den vackra yngligen med gudomligt ursprung Narkissos (på latin Narcissus) som blev olyckligt förälskad i bilden av sig själv som han fann i spegelbilden i en damm.¹⁹ Ett visst mått av självkärlek är en sund komponent i en fungerande självbild, men vid narcissism som personlighetsstörning har detta fått oproportionerligt stort utrymme till den grad att personen som har detta får svårt att interagera med andra människor på ett (för båda parter) gynnsamt sätt.²⁰

Schizoid personlighetsstörning: en person med schizoid personlighetsstörning har ofta en skala av känslor som är mer begränsad än hos genomsnittet. De har ofta ett bristande intresse för andra människor och vad som intresserar dem och för deras reaktioner och känslouttryck. De kan ofta upplevas som känslokalla av sin omgivning och de har en tendens att dra sig undan från sociala sammanhang (därmed inte sagt att de känner sig ensamma) vilket kan göra det svårt för dem att fungera i samhället.²¹

Histrionisk personlighetsstörning: denna personlighetsstörning (förkortat HPD på engelska) karaktäriseras av en kontinuerlig och oproportionerligt sökande efter uppmärksamhet, ofta sexuellt utmanande och ett dramatiskt beteende. Några symtom är att personen ofta känner sig illa till mods om de inte befinner sig i centrum, de söker hela tiden gillande, beröm och bekräftelse, de har snabbt skiftande och överdrivna känslouttryck samt kan vara starkt upptagna med sin egen attraktionskraft och därmed av att klä sig förföriskt och dylikt.²²

Tvångssyndrom (OCD ”Obsessive Compulsive Disorder) eller anankastiskt (tvångsmässig):  både tvångshandlingar och tvångstankar kan uppträda med någon som har OCD, och ofta varvas perioder av båda dessa sinsemellan. En tvångstanke kan vara att du inte kan släppa iden om att du har glömt att låsa dörren och en tvångshandling kan vara ett tvångsmässigt upprepande av en ritual som att du sätter på och stänger av spisen om och om igen för att försäkra dig om att den är avstängd. Vi lider alla av tvångsmässiga tankar och beteenden i någon utsträckning, men i detta syndrom är oproportionerligt och till last för personen.²³

Paranoid personlighetsstörning: denna störning även kallad vanföreställningssyndrom karaktäriseras av en extrem skepsis mot omvärlden och andra människors handlingar. Den kliniska bilden präglas här av aggressiva symtom, irritabilitet, depressivitet och självupptagenhet.²⁵ Personen som lider av detta tolkar lätt andra människors handlingar och ord som illvilliga vilket bland annat gör det svårt för hen att upprätthålla fungerande relationer.²⁶

Schizotyp personlighetsstörning: denna störning kallas ibland även för schizotypt personlighetssyndrom. Detta karaktäriseras av att personen som har detta präglas av en vidskeplig tro, excentricitet och vanföreställningar, detta i motsats till schizoid personlighetsstörning som istället präglas av ett begränsat känsloregister och tillbakadragenhet. Personer som lider av detta ger ofta uttryck för ”magiskt tänkande” och att få hänsyftnings idéer. De har ofta en social osäkerhet som är uttalad och därför få nära relationer i sitt liv.²⁷

Symtom vid sjukdomen schizofreni

Den person som drabbas av detta tillstånd får ofta en förändrad verklighetsuppfattning och en förändrad uppfattning av sig själv. Hen uppvisar ofta oväntade och starka känsloutbrott och en ökad känslighet för sinnesintryck. Personen kan fastna i vissa rörelser och uppvisa stelhet i kroppen (katatona symtom), uppleva hallucinationer (oftast hörselhallucinationer) börja tala osammanhängande och ge uttryck för olika sorters vanföreställningar.²⁸

Positiva, negativa och kognitiva symtom

De olika symtomen kan delas upp i ´positiva symtom (symtom som tillkommit): vanföreställningar, hallucinationer och tankestörningar med desorganiserat beteende och tal. Till gruppen negativa symtom (syftar alltså på förlorade förmågor) hör: oföretagsamhet och apati, självförsjunkenhet och känslomässiga störningar.

Här finns även ett så kallat dysexekutivt syndrom iblandat som hör ihop med den kognitiva symtombilden vilket inkluderar svårigheter som: förmågan att under olika kontexter anpassa sitt beteende till olika krav, svårigheter med att planera, problem med arbetsminnet och med problemlösningsförmågan.²⁹

De funktionsnedsättningar som kan uppstå i personernas liv och vardag av de två sjukdomstillstånden

Funktionsnedsättningar vid personlighetssyndrom:

Gemensamma negativa effekter av de olika personlighetsstörningarna som ingår i de tre olika klustren inom personlighetssyndrom är att de har ett sänkt eller bristande välbefinnande jämfört med människor utan detta syndrom samt att de har olika grad och former av interpersonella problem.³⁰

Problem att hantera sina impulser och att klara av perioder av ensamhet kan vara särskilt svåra för personer som har EIPS (emotionellt instabilt personlighetssyndrom). Självskadebeteende och ökad ångest är två saker som kan vara begränsande som ett resultat av bristande impulskontroll och isolation.³¹

Funktionsnedsättningar vid schizofreni:

Människor som har schizofreni kan ofta ha svårt med det sociala samspelet samt att lösa, planera och organisera för problem. Detta är ett resultat av sådant som nedsatta exekutiva funktioner och andra kognitiva funktionsnedsättningar som ett sämre arbetsminne och problem att kontrollera sin uppmärksamhet.³²

Evidensbaserade behandlingar som ges vid de två olika sjukdomarna? Utifrån psykologiska och medicinska behandlingar samt Internetbaserad behandling.

Psykologiska och medicinska behandlingar vid personlighetssyndrom:

Det finns givetvis variationer av behandlingar beroende på vilken eller vilka personlighetsstörningar det handlar om, det gemensamma för dem alla är att psykoterapi (PDT) fungerar bäst i allmänhet och i synnerhet DBT (dialektisk beteendeterapi), även mentaliseringensterapi (MBT) kan vara hjälpsamt vid detta tillstånd.³² Man kan även behandla diagnoser inom de olika symtomen med läkemedel som SSRI för depression, ångestdämpande mediciner som atarax eller lergigan vid ångest och olika former av neuroleptika mot psykoser.³³

Psykologiska och medicinska behandlingar vid schizofreni:

Det första att tänka på vid behandling av schizofreni (och vid alla psykoser) är att man måste utgå från i vilket skede av psykosen personen befinner sig i, personal måste skapa kontakt och göra en första bedömning. Om de anser att behov finns av antipsykotiska mediciner (neuroleptika) bör detta sättas in i lägsta dos till att börja med.

Även sådant som individualterapi och familjeterapi måste anpassas utifrån i vilket skede i psykosen hen befinner sig i. Det viktigaste här är att påbörja behandlingen så tidigt som möjligt efter upptäckt av sjukdomen för att förhindra att funktionshinder uppstår samt dämpa lidandet hos personen från sjukdomens symtom.³⁶ Det är dock viktigt att komma ihåg att schizofreni inte går att bota.¹²

Internetbaserade behandlingar vid personlighetssyndrom och schizofreni:

Innan man väljer en internetbaserad behandling är det viktigt att se till så att den är seriös och evidensbaserad. Här finns många olika upplägg för behandlingen bland annat:

Som ”självhjälp” det vill säga obunden av tid och möten med behandlare (kanske att föredra vid lättare problem och inte vid de nämnda syndromen). Behandlingen kan ske utan inblandat terapeut eller någon person och vara helt internetbaserad (inte heller att föredra här).

Behandlingen kan ske genom att patient och behandlare ”möts” på bestämda tider via ett genomgående internetbaserat program. Man kan även kombinera möten ”ansikte mot ansikte” med möten över internet.

Användningsområden för internetbaserad terapi kan vara för sådant som depression med e-kbt. Det kan även ske via en chattfunktion som IBSC (internetbaserad stöd och coaching) mot en rad problem som GAD (generaliserad ångest) och PTSD (posttraumatisk stress) för att nämna några.³⁷

Omvårdnad och stöd

Vid personlighetssyndrom:

Tålamod, struktur och mål: i mötet med en människa som lider av personlighetssyndrom är det väldigt viktigt att ha mycket tålamod. Målet här är att hjälpa personen att själv kunna tala om sina känslor och kontrollera sina impulser, men när de “misslyckas” eller inte når målen direkt är det viktigt att minska personens känsla av nederlag genom att omformulera målen allteftersom. Det är även viktigt att ha en tydlig struktur i behandlingen av någon med detta syndrom. ³⁷

Undvik avvisande, bygg relation och sätt gränser som är realistiska: här är viktigt att man inte låter behandlingen präglas av negativa förväntningar utifrån personens tidigare ageranden, utan att man istället ser varje nytt behandlingstillfälle bedöms för sig. Jag som behandlare måste här representera kontinuitet och vara en fast ”klippa”, även när personen testar gränser.

Det gäller även att skapa trygghet runt personen som behandlas genom att begränsa antalet som är inblandade i behandlingen och genom att vara uppmärksam och lyssna på personens utsagor. Slutligen är det även viktigt att sätta gränser som är realistiska både för att skapa grund för en effektiv behandling men också för att den som behandlas ska uppleva så lite känslor av misslyckanden som möjligt.³⁷

Stödföreningar:

RSMH (för mental hälsa)³⁸ SHEDO (Selfharm and Eating Disorder Organisation) Självskadebeteende.³⁹

Möjligheter att dela stöd och upplevelser finns även i anhörigföreningen Borderline (AnBo).⁴⁰

Vid schizofreni:

Inledningsvis är det viktigt att skilja på det akuta skedet i denna sjukdom och ett skede som är mindre akut. I ett läge som inte är akut är det viktigt att fokusera extra mycket på att stärka personens autonomi och att inte kränka den, särskilt om behandlingen sker i personens hem. Man bör även här vara extra uppmärksam på personens förmåga att hantera sin ångest, och på vilken nivå deras ångestnivå ligger vid behandlingstillfället.

I ett akut skede: kan respekt för den som har schizofreni vara att inte lämna hen ensam, även om man har svårt att tolka vad deras beteende betyder. Man måste ha stor varsamhet i bemötandet med den som har sjukdomen i detta skede och undvika extern stimulans i hens miljö i så stor utsträckning som möjligt. Det handlar här mycket om att hjälpa personen förstå vad som händer runt hen och skapa trygghet i hens miljö.⁴¹

Ge bekräftelse: det är här viktigt att verka för att personen som lider får ”känna sig sedd” genom att bland annat fråga vad hen behöver, till exempel att gå och göra något eller bara om hen vill ha något att äta eller dricka. Detta är särskilt viktigt för en person som befinner sig i en psykos och därför kan känna sig ”avstängd” från sin omgivning eller sig själv. Det är även viktigt att här vända sig direkt till hen och tilltala personen vid namn.

Respekt och tydlig kommunikation: man måste här närma sig personen försiktigt eftersom hen kan uppfatta att någon ”kränker hens revir” genom att närma sig för snabbt. Det gäller att skapa trygghet genom att hålla det egna språket fritt från undertoner samt tala tydligt och klart. En person som upplever en psykos har ofta svårt att känna igen vad som är äkta hos den andre därför bör man undvika sådant som ironi. Samma sak gäller dubbla budskap som att sitta och titta på klockan samtidigt som man säger att man har mycket tid, detta skapar misstro och förvirring.⁴¹

Stödföreningar:

Schizofreniförbundet⁴² och Sveriges fontänhus riksförbund⁴³

Hur ett professionellt samtal ska genomföras med någon av personerna du valt att beskriva.

En viktig utgångspunkt att tänka på vid ett yrkesmässigt samtal med en patient är det faktum att hen befinner sig i en beroendeställning till psykiatrin som helhet och vid de behandlingstillfällen som vi åsyftar här i beroendeställning till dig. Att ge personen stöd i sin situation, i att planera omvårdnad för personen och i att hjälpa hen att förstå sin situation är några exempel på mål som ett samtal i yrkesmässig form ska ha. Vidare finns det några stödpunkter att ta fasta på under samtalets gång:

1. Att lyssna uppmärksamt och aktivt (utan att avbryta).
2. Hålla fast vid att vara någon som ställer frågor (använd öppna frågor).
3. Tänka på att återspegla vad patienten säger och ger uttryck för.
4. Att vara öppen och flexibel med ändå ha tydliga gränser, både för dig själv och den du samtalar med.⁴⁴

Olika strukturer och syften med samtal

Samtal kan vara utredande (om att urskilja hens problem), utvärderande (hur har hen haft det? Vad har hänt?), pedagogiskt (Ge information och undervisa för att hen ska kunna medverka i sin återhämtning och vara delaktig) eller stödjande (hjälpa personen fatta egna beslut och tro på sig själv) inom omsorg och vården.

Vilken av dessa som används beror på samtalets syfte. Det kan handla om att göra en genomförandeplan, en vårdplanering eller omvårdnadsplan. Utifrån syftet med samtalet är det viktigt att det har en struktur som stödjer detta. Det är viktigt att undvika synpunkter som kan verka moraliserande, du ska försöka bygga en relation med patienten och därför behöver du vara den som tar mest initiativ.⁴⁵

Ytterligare punkter att komma ihåg vid dessa samtal:

• Om du är osäker på vad hen menar med vissa ord eller uttryck bör du inte vara rädd för att fråga, annars ökar risken för att du missförstår personens intentioner och sinnestillstånd. För ibland kan skenet bedra och sådant som kroppshållning och dylikt ge dig en felaktig bild om personen.
• För att underlätta att reda ut eventuella missförstånd är det bra att göra en sammanfattning av vad ni pratat om med jämna mellanrum.
• Som jag nämnt tidigare är öppna frågor att föredra eftersom frågor som är svåra att besvara ofta utgår från frågeordet ”varför” som därför bör undvikas.
• Saker du inte kan hålla bör aldrig yttras från ditt håll, var alltid ärlig och tänk på att oklarheter och missförstånd faller på dig och är ditt ansvar att reda ut som omsorgspersonal.
• Ibland kan mycket av vad personen känner, tänker och vill förmedlas med sådant som suckar, kroppshållning, gester, grimaser, ilska och gråt, var därför uppmärksam på sådant som inte sägs med ord.
• Du kan oftast ställa fler följdfrågor som du undrar över efter att hen har talat färdigt, så tänk på att lyssna utan att avbryta tills hen är klar.⁴⁶

Även tystnad är ett viktigt verktyg i hur du och i hur den du talar med kommunicerar, den kan förmedla en känsla av frihet eller i värsta fall hot. Den kan användas för att vinna tid för eftertanke eller för att dämpa en hetsig diskussion. När du använder den som vårdpersonal kan det vara för att understryka något viktigt och när hen använder den kan det betyda att personen vänder sig inåt för att reflektera över vad du har sagt eller något annat.⁴⁷

Återhämtning och prevention

Ur ser återhämtningsprocessen ut för de olika sjukdomstillstånden du valt?

Vid personlighetssyndrom:

En process som är unik och personlig, där man ändrar sina roller, attityder, kompetenser, värderingar och mål, så kan man beskriva återhämtning. Ett annat sätt att beskriva återhämtning är också som en process som är ständigt pågående av förändring, tillväxt och upptäckt. Man har identifierat fem aspekter av återhämtning i en metaanalys:⁴⁸

• Uppnå en förändrad social status genom att skaffa ett socialt engagemang.
• Successivt ta tillbaka makten över sitt liv genom att se på återhämtning som en process för utveckling över en längre tid.
• Genom engagemang och resurser från omgivningen
• Att lära sig hantera sin miljö i relation till sina symtom genom ökad kompetens.
• Få hjälp att utvecklas genom motivation och stimulans.⁴⁹

Att personen ska kunna leva ett rikt och tillfredsställande liv trots de begränsningar som sjukdomen innebär ska alltid vara målet med återhämtningen. Dessa är utöver att vara essentiella delar av personens återhämtning även centralt för preventionsarbetet så att personen inte återfaller i svårare tillstånd av sjukdomen.

Vid schizofreni:

Det viktigaste, åtminstone initialt för en snabbare återhämtning är en snabb behandling. Behandlingen består här främst av tre delar: socialtjänstens stöd, gruppträffar och undervisning om sjukdomen för den som lider av den. Utöver dessa delar är det även viktigt att personen kommer in i regelbundna och sunda rutiner vad gäller fysisk aktivitet, sömn och kost.⁵⁰

Prevention vid schizofreni

Det som oftast leder till en ny psykos, de främsta orsakerna, som personen för att inte bli lika sjuk igen behöver tänka på (och bli påmind om från oss som omvårdnadspersonal) är: att personen missar att lägga märke till tidiga tecken, att hen slutar ta sina mediciner, avsaknad av en krisplan som fungerar, att personen har för mycket att göra och känner sig stressad, att personen använder alkohol eller droger eller att personen i relation till sina närstående hamnar i konflikter.^{50 (IBID under hur jag undviker att bli sjuk igen).}

Hur kan du som professionell personal vara ett stöd för personens återhämtningsprocess?

Stödet kan variera i sina uttryck beroende på i vilket skede av sjukdomen som personen upplever. Men några former av stöd som omvårdnadspersonal kan ge för att stärka och stötta patientens känslomässiga tillstånd kan vara att ge bekräftelse (bekräfta personens positiva egenskaper och friska förmågor – salutogent) samt genom att ge konstruktiv feedback.

Att hjälpa till med vardagliga sysslor kan vara ett märkbart och direkt stöd för att underlätta personens mentala belastningar. Vi kan även hjälpa hen att utforma strategier i hanterandet av deras problem genom att ge information, råd och förslag.⁵¹

Motiverande samtal (MI)

En samtalsmetod som används av undersköterskor och skötare inom psykiatrin är såkallad MI (motiverande samtal efter engelskans Motivational Interviewing). Denna går ut på att underlätta förändringsprocessen för personen och stärka hens vilja att förändras. Här måste man utifrån hens nuvarande förmåga och vilja försöka mötas och stötta efter hens förutsättningar.

Möjligheter att diskutera: under samtalet handlar om att diskutera och föra fram olika alternativ att agera efter. Men detta utgår ifrån att personen själv är motiverad till att göra en förändring. Det handlar även om hens tilltro att kunna genomföra de olika handlingsalternativen och detta är något vi bör stötta dem i.

Förändring och motivation till förändring: som personal kan vi tala med patienten om potentiella positiva konsekvenser av att genomföra en förändring, liksom de potentiellt negativa konsekvenserna av att inte genomföra dem. Målet med detta är initialt att få personen villig att förändras.

Motiverande samtal och dess metodik: under samtalets gång är det viktigt, bland annat för att undvika missförstånd att kontinuerligt sammanfatta vad som sagt hittills under samtalet (gäller inte bara vid MI som nämnts tidigare). Frågor som börjar med hur, när, vem och när, alltså frågor som är öppna bör prioriteras. Slutligen är det viktigt, både från patienten och personalen, att komma med reflektioner över det som diskuterats.

Samtalets ledning: det är viktigt att komma ihåg att syftet med samtalet är att underlätta för patienten att komma fram till en förändring och insikter, även om det är vi som personal som leder samtalet. Risken är att vi istället för förändring väcker motstånd hos den vi talar med om vi försöker få hen att förändras för snabbt eller mot sin egen vilja. Vårt jobb är att informera, reflektera och viktigast av allt – lyssna med och tillsammans med patienten.⁵²

Hur kan personen själv förebygga återfall i sin sjukdom?

För att en person med svår psykisk ohälsa ska kunna spela en viktigt roll i sin återhämtning är följande faktorer särskilt viktiga:

• Att hen själv förstår principerna bakom deras behandling.
• Kunskap om att kunna hantera relaterade problem och ihållande symtom med sjukdomen med hjälp av olika strategier från vården.
• Att hen har kunskap om sin egen sjukdom, åtminstone på en grundläggande nivå.
• Strategierna (som jag nämnde innan) bör vara fokuserade på att minska bördan av deras sjukdom, på att skapa och upprätthålla hopp & optimism samt att hen håller sig informerad om nya beslut som rör deras behandling.⁵³

Ytterligare saker människor med psykisk ohälsa kan göra (utöver att söka professionell hjälp) för att stärka deras förmåga att återhämta sig från sjukdomen är bland annat att successivt försöka förverkliga mål som tar dig i den riktning du vill gå i livet. Hen bör utvärdera vad hen vill ha mer av i sitt liv, i vilken riktning vill du gå? Vad vill du egentligen? Och försök att tro på din egen förmåga att uppnå dessa saker och se till att målen är inom räckhåll och möjliga för dig att uppnå.

Sträva efter en ökad självkännedom, vilka svårigheter har du? När uppstår problem, i vilka situationer? Vilka är dina styrkor? Det är även viktigt för den som är sjuk att verka förebyggande genom att undvika situationer där hen lätt kan bli avvisad, undvika att bli för trött eller hungrig och undvik särskilt berusning. Alla dessa är faktorer som gör personen mer sårbar. Om ingen skadas av hens agerande är det ingen fara, du får vara sårbar och det är viktigt att du accepterar dina inre svagheter och svårigheter.⁵⁴

Varför är det så viktigt att olika huvudmän (socialtjänst, hälso- och sjukvård, olika yrkesgrupper inom psykiatrin) samt närstående görs delaktiga i utformningen av patientens/brukarens vård och omvårdnad?

Arbetsterapeuter och socionomer kan bidra till en fördjupad bedömning av en människa med psykisk sjukdom och hens funktioner. Arbetsterapeuten fokuserar på vad hen klarar av rent praktiskt, vilka hjälpmedel behövs? Vilka dagliga aktiviteter behöver hen hjälp med. Socionomen gör en bedömning av personens sociala situation och hur den fungerar eller inte fungerar (bland annat) ur ett psykosocialt perspektiv.

Detta görs i samverkan med kommunen samt hälso- och sjukvården där man hjälps åt för att bedöma vilka insatser som kan och bör ges, vem eller vilka som ska utföra dessa och i hur detta bör följas upp. Ibland behövs även beslut om insatser från försäkringskassan och arbetsförmedlingen. För att alla dessa insatser ska stödja varandra är det viktigt att huvudmännens olika insatser blir genomförda på att adekvat sätt.

I både socialtjänstlagen och i hälso- och sjukvårdslagen anges rätten att få en så kallad SIP (Samordnad Individuell Plan), även kallad en formaliserad samverkan, och hen kan få stöd av socialtjänsten i detta.⁵⁵ Här kan utöver patienten och eventuellt någon anhörig till denne, även handläggare från socialtjänsten, läkare, sjukgymnast, SSK och skötare kan ingå från den avsedda enheten som ska ta hand om patienten.

Här kan personer från de olika yrkeskategorierna komma med förslag på vad som är bäst för patienten utifrån en rad olika kompetenser och perspektiv som kompletterar varandra. Samverkan som denna kan sedan fortsätta att ge positiva effekter i den kontinuerliga rapporteringen genom en bättre helhetsbild av patientens utveckling och mående.⁵⁶

Mina egna erfarenheter från att ha jobbat på en psykiatrisk avdelning

Ett annat exempel på hur samarbete mellan de olika yrkeskategorierna på en avdelningen kan ha en positiv effekt är vid medicinska frågor. Patienten

berättar för en skötare att hen upplever svåra bieffekter av en medicin, skötaren i sin tur är osäker på om dessa bieffekter är allvarliga eller inte så han eller hon tar detta vidare med ansvarig SSK i arbetslaget. Om SSK efter att ha talat med patienten om hens besvär själv är osäker kring om den preskriberade medicinen är rätt för denna person kan SSK ta upp detta med ansvarig läkare på avdelningen för vidare utredning.

Genom att följa ansvarskedjan garanteras att patienten blir hörd av alla involverade instanser och att frågan får ett svar från den som är lämpligast att svara på den.

Källor:

1. Quote by Sylvia Plath: “It is as if my life were magically run by two e…” (goodreads.com)
2. The good, the positive and the uplifting – SANE Forums
3. https://capio.se/sjukdomar-och-besvar/psykisk-halsa/angestsjukdomar/borderline/
4. https://www.svenskpsykiatri.se/wp-content/uploads/2019/12/Personlighetssyndrom-F%C3%84RDIG.pdf
5. file:///C:/Users/stark/Downloads/PSYKIATRI%202%20Personlighetssyndrom,%20Bipol%C3%A4rt%20syndrom.pdf (Mats Loden powerpointpresentation i V-klass)
6. https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=femfaktormodellen,%20femfaktorteorin
7. https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/psykiatri/personlighetssyndrom/
8. https://utforskasinnet.se/undvikande-personlighetsstorning/
9. https://www.svenskpsykiatri.se/wp-content/uploads/2019/12/Personlighetssyndrom-F%C3%84RDIG.pdf (sid 46-47)
10. Carpenter, R. W., et al. Gene-environment studies and borderline personality disorder: a review. Curr Psychiatry Rep, 2013. 15(1): 336.
11. https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/psykiatri/personlighetssyndrom/ (under utveckling)
12. https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/schizofreni/?gclid=Cj0KCQiAo7KqBhDhARIsAKhZ4uh8dJW9pa3-J09PoSJJcMwVJ7cuiDsZHtOfqJOVKMhKt6avVy0aNlIaAmQAEALw_wcB
13. https://www.nimh.nih.gov/health/topics/schizophrenia
14. https://www.gu.se/gnc/schizofreni
15. https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/psykiatri/schizofreni/ (under orsaker)
16. https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/personlighetsstorningar/psykopati
17. https://utforskasinnet.se/vad-vet-du-om-beroende-personlighetsstorning/
18. https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/angest/emotionellt-instabilt-personlighetssyndrom–borderline-personlighetssyndrom/
19. https://www.britannica.com/topic/Narcissus-Greek-mythology
20. https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/personlighetsstorningar/narcissism
21. https://www.sveakbt.se/personlighetsstorning/schizoid
22. https://www.sveakbt.se/personlighetsstorning/histrionisk-personlighetsstorning
23. https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/angest/ocd–tvangssyndrom/
24. https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=paranoid+personlighetsst%C3%B6rning
25. https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/psykiatri/vanforestallningssyndrom/
26. https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=paranoid+personlighetsst%C3%B6rning
27. https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=schizotyp+personlighetsst%C3%B6rning
28. https://www.gu.se/gnc/schizofreni
29. https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/psykiatri/schizofreni/
30. https://www.svenskpsykiatri.se/wp-content/uploads/2019/12/Personlighetssyndrom-F%C3%84RDIG.pdf i slutet av sidan 43
31. Psykiatri 2 av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström och Sanoma utbildning AB, utgiven 2022, andra upplagan första tryckningen, sida 88
32. https://roi.socialstyrelsen.se/index.php/riktlinjer/nationella-riktlinjer-for-vard-och-stod-vid-schizofreni-och-schizofreniliknande-tillstand/4/schizofreni-eller-schizofreniliknande-tillstand-kognitiva-funktionsnedsattningar-minne-och-uppmarksamhet-tekniska-hjalpmedel-som-kompenserar-vid-kognitiva-funktionsnedsattningar/4.47
33. https://regionuppsala.se/infoteket/hamta-kunskap/fakta-om-funktionsnedsattningar/personlighetssyndrom/
34. Psykiatri 2 av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström och Sanoma utbildning AB, utgiven 2022, andra upplagan första tryckningen, sida 40-41
35. Psykiatri 2 av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström och Sanoma utbildning AB, utgiven 2022, andra upplagan första tryckningen, sida 70
36. Psykiatri 2 av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström och Sanoma utbildning AB, utgiven 2022, andra upplagan första tryckningen, sida 212-213
37. Psykiatri 2 av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström och Sanoma utbildning AB, utgiven 2022, andra upplagan första tryckningen, sida 49-50
38. https://rsmh.se/bli-medlem/
39. https://www.shedo.se/
40. https://www.anbo.se/ ’
41. Psykiatri 2 av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström och Sanoma utbildning AB, utgiven 2022, andra upplagan första tryckningen, sida 70-73
42. https://schizofreniforbundet.se/
43. https://www.sverigesfontanhus.se/
44. file:///C:/Users/stark/Downloads/Psykiatri%202%20Samtalsmetoder.pdf (powerpoint presentation av Mats Loden, lärare i Psykiatri 2 vid C3L i Tyresö)
45. Psykiatri 2 av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström och Sanoma utbildning AB, utgiven 2022, andra upplagan första tryckningen, sida 296
46. Psykiatri 2 av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström och Sanoma utbildning AB, utgiven 2022, andra upplagan första tryckningen, sida 297
47. Psykiatri 2 av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström och Sanoma utbildning AB, utgiven 2022, andra upplagan första tryckningen, sida 298-299
48. https://www.svenskpsykiatri.se/wp-content/uploads/2019/12/Personlighetssyndrom-F%C3%84RDIG.pdf sida 179 under ”återhämtning”
49. Wilken, J. P. & Hollander, D. (2005). Rehabilitation and recovery, a comprehensive approach. Amsterdam: SWP Publishers.
50. Schizofreni – 1177 (under ”snabb behandling ger snabbare återhämtning).
51. Psykiatri 2 av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström och Sanoma utbildning AB, utgiven 2022, andra upplagan första tryckningen, sida 272
52. Psykiatri 2 av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström och Sanoma utbildning AB, utgiven 2022, andra upplagan första tryckningen, sida 300-301
53. file:///C:/Users/stark/Downloads/sjukdomshantering,%20%C3%A5terh%C3%A4mtning%20(3).pdf SJUKDOMSHANTERING & ÅTERHÄMTNING VID SVÅR PSYKISK SJUKDOM ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY Rickard Färdig, psykolog, PhD Institutionen för Neurovetenskap, Uppsala Universitet Bättre Psykosvård, Sveriges Kommuner och Landsting PsykosR – Nationellt kvalitetsregister för psykossjukdomar (Sida 11 i pdf)
54.  Vad är personlighetssyndrom – Infoteket förklarar (regionuppsala.se) (under ”vad kan du göra själv)
55. https://www.svenskpsykiatri.se/wp-content/uploads/2019/12/Personlighetssyndrom-F%C3%84RDIG.pdf sida 179 – 180
56. Samverkan – Kunskapsguiden