ADHD och AST – Symtom och behandling

En funktionsnedsättning behöver inte vara en social barriär. God etikett börjar med inkludering, inte exkludering.¹

Det finns ingen svårare funktionsnedsättning i samhället än oförmågan att se en person som något mer – Robert M. Hensel.²

Denna text utgår från en examinationsuppgift jag skrivit i kursen ”Funktionsförmåga & funktionsnedsättningar 2” under hösten 2023.

Vilka olika diagnoser ingår i NPF?

Kombinationer av diagnoser som ingår i NPF är vanligt och dessa inkluderar tillstånd som ADHD och ADD, autism och språkstörning, dyslexi, dyskalkyli, motoriska problem samt tics och Tourettes syndrom. Det är även vanligt med kombinationer av NPF-diagnoser.³

Varför jag valde dessa två diagnoser

Av de diagnoser som ingår i NPF har jag valt ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och AST (Autism Spektrum Tillstånd) eftersom det är de diagnoser jag främst stöter på i mitt jobb inom vården, och för att jag själv har barn med dessa funktionsvariationer.

Vad är ADHD?

Cirka 3.5-7 procent av alla barn har enligt studier ADHD. Att andra diagnoser som dyslexi, språkstörning och autism samvarierar med ADHD är också vanligt.

Symtom på ADHD finns i tre olika varianter och kan under olika tidsperioder visa sig på olika sätt. För en del kan det ”bara” handla om impulsivitet eller hyperaktivitet (huvudsakligen hyperaktiv-impuls form), medan det för andra främst handlar om koncentrationssvårigheter ( kallas även huvudsakligen ouppmärksam form), medan det för en del kan handla om båda dessa symtombilder (kombinerad form).²⁷

Vad är Autismspektrumtillstånd (AST?

Kända autismdiagnoser som Aspbergers, autism och autismliknande tillstånd ingår under samlingsnamnet Autismspektrumtillstånd (AST). Denna funktionsnedsättning är så kallad neuropsykiatrisk, den är något som består livet ut och som man föds med. Det handlar om att hjärnan på ett annorlunda sätt hanterar information och att hjärnan fungerar på ett annat sätt än hos människor som inte har denna diagnos.

Under uppväxten är symtomen som tydligast och de främsta av dessa är 1. Beteendemönster och aktiviteter som är begränsade och repetitiva. 2. Begränsningar som är varaktiga i socialt samspel och i förmågan till kommunikation. Detta påverkar kanske främst personens förmåga att interagera med andra människor.

Svårighetsgrad och symtom varierar med utvecklingsnivå och ålder eftersom AST är ett utvecklingsrelaterat tillstånd. Men det är viktigt att komma ihåg som de här personerna som vuxna inte längre behöver uppvisa samma svårigheter med dessa symtom som när de var barn.²⁸

Minnesfunktionerna.

Vid ADHD: Personer med ADHD har ett sviktande arbetsminne som ger dem problem med att få grepp om vad de gör för stunden och att behålla ett fokus i nuet (korttidsminne).⁴

Vid AST: När det kommer till detaljminne och långtidsminne är det många som har ett autismspektrumtillstånd som har ett fantastiskt bra minne i båda dessa aspekter. De kan vara väldigt bra på att räkna, stava och läsa, en del kan till och med minnas hela sidor ur böcker och har vad som kallas ett fotografiskt minne.⁵

Kommunikation

Vid ADHD:

Problem med att uttrycka vad hen behöver och vill, svårt att hitta ord och rätt formuleringar är något som visar sig hos barn med ADHD. Barnets svårigheter att uttrycka sig leder ofta till bråk med andra barn och vuxna och yttrar sig i såväl tal som i språk.⁶

För vuxna med ADHD kan deras kommunikationsproblem yttra sig på många olika sätt och i många olika sammanhang. På arbetsplatsen såväl som i utbildningar och i familjerelationer kan deras kommunikationsproblem i relation till deras bristande förmåga att organisera sina dagliga aktiviteter, hålla tider och planera skapa konflikter och missförstånd som i sin tur förvärras av deras problem med att reglera sina känslor i dessa sammanhang. Framförallt skapar deras oförmåga i tidshantering mycket problem i samtliga av dessa exempel.⁷

Vid AST:

Många barn med AST har en talutveckling som är försenad, och svårigheter i relation till omgivningen och en avvikande ögonkontakt märks ofta redan hos små barn. Svårigheter att kommunicera är ett av huvudsymtomen vid AST och det främsta symtomet som skapar svårigheter i deras sociala interaktioner.

Att man upprepar vissa fraser eller ord är ett tecken som förekommer vid denna funktionsnedsättning och kallas ekolali, en del människor med detta tillstånd lär sig aldrig tala medan andra talar väldigt entonigt eller bara har problem med att uttala vissa ord.⁸ Ett annat vanligt problem här är att personer med AST ofta tolkar saker bokstavligt.

Ett exempel är en pojke med AST som blir ombed att torka tekannan utanpå, varpå han ställer sig utomhus för att torka tekannan.⁹

Inlärningsförmågan.

Vid ADHD: Svårigheter att uttala vissa ord kan vara ett problem för barn med ADHD vilket i sin tur kan påverka deras förmåga att lära sig läsa. Det är även vanligt att dessa barn har problem med dyskalkyli och dyslexi som gör att de behöver mer hjälp i undervisningen med att lära sig räkna, läsa och skriva. Det är viktigt att dessa barn får hjälp med detta så tidigt som möjligt.¹⁰

Om man jämför vuxna utan denna diagnos med vuxna som har ADHD som grupp, kan man se att den sistnämnda generellt sett har problem oftare med uppsägningar, råkar ut för fler trafikolyckor och missbruksproblematik. Alla dessa problem korrelerar med de inlärningsproblem som förekommer vid denna diagnos.¹¹

Vid AST: barn med denna diagnos behöver ofta en pedagogik som är mer strukturerad för inlärningen, med fler miljöer att lära sig i, fler möjligheter och mer tid för att lära sig. Behoven förändras här med tiden vilket är viktigt att ha i åtanke eftersom denna funktionsnedsättning varar hela livet. Ofta är det problem med kognition och perception som präglar barn med AST.¹²

Något som försvårar inlärning för människor med AST är bland annat deras förmåga att förutse saker som är på väg att hända och i hur saker hänger ihop. De saknar en känsla för helhet och sammanhang (detta kallas också för ”central koherens”) men de är ofta bra på att snappa upp detaljer.

En annan förmåga som ofta brister vid AST är att kunna förstå vikten av ömsesidighet. Att förstå hur andra kan tänka på andra sätt och känna annorlunda samt att kunna ta in andra människors perspektiv. De brister alltså i sin förmåga att mentalisera, något som också kallas ”theory of mind”.¹³

Koncentrationsförmågan.

VID ADHD: Problem med koncentrationen är en av huvudkriterierna vid utredning och diagnosticering av av ADHD. Men beroende på vad personen med ADHD försöker att koncentrera sig på kan detta problem variera kraftigt. Om hen inte är intresserad av det som man försöker koncentrera sig på är det lättare för hen att bli distraherad av sin omgivning, koncentrationen räcker bara en kort stund och det blir svårare att behålla fokus.

En effekt av detta är bland annat att när hen får instruktioner eller uppmaningar kan det uppfattas som att hen inte lyssnar eller bryr sig om vad som sägs eller visas. Men i själva verket kan hen inte ta till sig denna information på grund av att hen inte klarar av att upprätthålla sin uppmärksamhet, inte på grund av nonchalans. Detta kan även leda till att en person med denna diagnos oftare tappar bort saker eller begår olika slarvfel i skolan.¹⁴

Vid AST: Jag kunde inte hitta något specifikt om koncentrationsproblem hos personer med AST, däremot har de ofta en motorisk klumpighet som gör att deras utveckling i vissa områden kan bli försenade. Detta yttrar sig bland annat i att deras handstil kan vara svår att tyda, att de har svårt med bollspel, svårt att knyta skosnören med mera, detta kanske kan uppfattas som problem med koncentration.

Medan någon som har ADHD har svårt att fokusera på en sak i taget om ämnet är ointressant för hen, riskerar personen med AST istället att fastna i detaljer och kan få svårt att avsluta en aktivitet samt att se till helheten. Återigen kanske detta kan uppfattas vid vissa tillfällen som om att hen inte ”fokuserar” på helheten, samma sak kan gälla vid hens bristande förmåga att generalisera.¹⁵

Verklighetsuppfattning.

Vid ADHD: Jag kan inte hitta något specifikt om skillnader i verklighetsuppfattning hos personer med ADHD, däremot har de svårt med perceptionsförmågan vilket kan leda till en skev verklighetsuppfattnig. Men de har i alla fall svårt att koncentrera sig på en sak i taget. Detta tillsammans med vissa motoriska problem (svårigheter med koordination), en högre tendens till impulsivitet och låg känsla, kan åtminstone ge uppfattningen av att de är verklighetsfrånvarande i vissa sammanhang.¹⁶

En del personer (framförallt yngre) med ADHD kan  uppleva sig själva som ”onormala” jämfört med de utan samma diagnos, och de upplever sig ofta mer normala när de får medicin som hjälper mot deras överaktivitet och uppmärksamhetsproblem.¹⁷

Vid AST: Personer med AST har ofta svårigheter i varienda grad med sin perception av världen i deras interaktion med den. De kan till exempel uppleva att vissa dofter är extremt starka till skillnad från någon som inte har AST, de kan vara mer känsliga för olika typer av beröring och ljud.

Saker som framkallar smärta hos någon utan denna diagnos kan upplevas som smärtfri för någon med AST, medan en, för de flesta, enkel sak som att klippa naglarna kan uppfattas som väldigt obehagligt eller till och med smärtsamt.¹⁸

Annorlunda eller avvikande beteenden.

Vid ADHD: En sak som kan uppfattas tydligt hos de som arbetar med eller lever nära människor med ADHD är deras bristande exekutiva funktioner. Detta yttrar sig bland annat i att de ofta har svårt att styra sin vardag, och de kan därför upplevas som ovanligt slarviga eller tankspridda.

De har ofta svårare än andra att komma igång med en uppgift och ha svårt att behålla fokus på en sak i taget. Även deras problem med att uppfatta tidsaspekter och ett dåligt arbetsminne kan upplevas som avvikande i dess konsekvenser som bland annat yttrar sig i en hög impulsivitet, svårt att hålla tider och en låg självkänsla som ofta leder till depression.

Men även positiva effekter som kan verka avvikande är att de kan ha ovanligt många kreativa idéer och en stark förmåga att ”göra många olika saker samtidigt” samt upprätthålla ett högt arbetstempo.¹⁹

Vid AST: Även hos människor med AST (likt hos de med ADHD) finns ofta bristande exekutiva funktioner som kan verka avvikande, till exempel en oförmåga att se dagliga aktiviteter som behöver genomföras som nödvändiga, till exempel att städa i vardagsrummet efter en bjudning.Även deras oförmåga att förstå sociala regler i allmänhet och subtila signaler och normer i synnerhet, kan ge andra uppfattningen att de är udda eller bara rentav osociala.

Även deras oförmåga att hantera förändringar i dagliga rutiner och dylikt, svårigheter att sätta sig in i andra människors perspektiv och deras annorlunda perceptioner (se vad jag skrev om verklighetsuppfattning) kan upplevas som annorlunda jämfört med människor utan denna diagnos.²⁰

Vilka konsekvenser i vardagen kan NPF få för individen?

Studier och utbildning.

Vid ADHD: Problemen med utbildning och studier för personer med ADHD blir oftast mer påtagliga när de börjar skolan eftersom kraven på uppmärksamhet och stillasittande med mera blir tydligare och mer frekvent då. Men problemen börjar ofta redan i förskoleåldern även om det fortfarande är få barn som utreds redan då för denna diagnos. Problemen som visar sig då är bland annat:

• Att i aktiviteter och lek uppvisa uthållighet
• Kunna organisera aktiviteter och lek.
• Uppvisa tålamod till exempel i att vänta på sin tur
• Kunna ändra fokus när det behövs
• Gå ifrån att planera till att starta, genomföra och avsluta samt organisera skolarbetet
• Att även i skolarbetet uppvisa uthållighet.²¹

Utöver problem med stillasittande och koncentration är det svårare för personer med ADHD att styra sina känslor. Vid positiva sammanhang kan det vara svårt att dämpa positiva glädjeuttryck till samma nivå som andra i en grupp, vilket då istället kan framstå som överdrivet och störande.

Vid negativa händelser eller sammanhang kan personer med ADHD istället uppleva och följaktligen uttrycka en till synes överdrivet negativt beteende, som till exempel vid ett dåligt resultat på ett prov eller dylikt. Detta parat med ett fenomen som kallas ”delay aversion” som är vanligt vid ADHD och innebär att personen har svårt att fördröja belöningar, utgör detta ytterligare en anledning till bristande motivation hos personer med denna diagnos i utbildningssammanhang.²²

Vid AST: Hur det fungerar i skolan för personer med AST beror mycket på svårighetsgraden de har i spektrumet (från lite behov av hjälp till mycket behov av hjälp), se mer i svar på fråga 4.  Flertalet elever med AST kan följa läroplanen, men några med svårare tillstånd eller med IF (intellektuell funktionsnedsättning) kan behöva gå i gymnasieskola eller dessförinnan förskola med särskilda anpassningar.

Redan före skolåldern märks oftast autism hos barn, men det blir ännu mer påtagligt senare i skola och i gymnasieålder i takt med att kraven ökar. Det som är gemensamt för de flesta med AST är problem med att interagera med andra socialt. Några andra gemensamma nämnare som är vanliga som kan orsaka utmaningar i utbildningen:

• ibland kan sinnesintryck vara svåra att hantera
• • språkliga problem kan finnas, svårt att kommunicera
  • personens intressen kan vara begränsade
  • hur andra känner och tänker kan vara svårt att förstå
  • upprepningar och begränsingar kan finnas i personens beteende.²³

En stor utmaning för personal som arbetar med barn eller ungdomar som har autism kan vara förståelsen av att dessa personer kan ha utmaningar i vissa områden av undervisningen och samtidigt vara väldigt framstående eller duktiga i andra områden. Det viktiga här är att utbildningen bygger på kunskap om autism. Det är även viktigt med rutiner varje dag som är förutsägbara, att de som arbetar med eleven är så få som möjligt samt att miljön hen studerar i är överblickbar.²³

Sysselsättning och arbete

Vid ADHD: en av de största utmaningarna i många arbeten för personer med ADHD är att planera samt slutföra uppgifter som är påbörjade. Att skapa en planering som är realistisk och faktiskt håller är en utmaning med denna funktionsnedsättning. Därför behöver arbetsledaren eller chefen vara tydlig med konsekvenser, ha uppföljningar tätt och krav som är specifierade.

En annan del av funktionsnedsättningen hos personer med ADHD är att deras förmåga att uppskatta tid är nedsatt och att de ofta saknar en ”inre klocka”. Att detta påverkar deras prestationsförmåga, att slutföra uppgifter, planera framåt och nå uppsatta mål är viktigt att förstå utifrån personens problem med ”tidsblindhet”. Samt att detta inte är något som går att ”skynda på” genom arga blickar eller med uppmaningar om att personen ska ”skärpa sig”.

Ofta behövs sådant som checklistor, digitala anslagstavloroch bilder som stärker kommunikationen med dessa personer internt, men även att man ser över hela arbetsplatsen, inte bara för personen med funktionsnedsättning men även för att helheten ska bli begripbar för medarbetarna i relation till den med utmaningar.²⁴

Vid AST: en av de största utmaningarna på arbetsplatser för många personer med ASTär ökade krav på social förmåga och självständighet som detta ofta innebär. Detta kan ofta påverka personens arbetsuppgifter och rutiner som inte sällan har en social dimension. Det är sällan brist på kunskap eller vilja som är problemet. Men personer med AST kan känna sig avvikande, och det kan uppfattas negativt av kollegor om de inte vill delta på alla sociala aktiviteter.²⁵

Ibland kan positiva egenskaper som kommer med AST som nogrannhet, en förmåga att se detaljer samt pålitlighet vara en fördel i sökande av jobb. Därför är det bra om personen med denna diagnos kan hitta arbetsuppgifter och ett arbete som passar ihop med hens intressen och passioner. Det finns även speciella arbetsförmedlingar och konsultföretag som riktar sig mot personer med AST för att hitta jobb till dem.²⁶

Inkludering och exkludering

Vid ADHD: personer med ADHD kan med anledning av symtom som jag nämnt i föregående frågor likt impulsivt beteende, tillsynes överdrivna känslouttryck (positiva och negativa), svårt att hålla tider och åtaganden med mera. Pågrund av dessa upfattas som annorlunda och oberäkneliga, vilket kan göra att de blir avvisade i sociala sammanhang samt bli exkluderade i olika sammanhang som rör studier och arbete.

För att motverka detta och verka för inkludering av personer med ADHD är det, som jag nämnt tidigare, viktigt att i första hand verka för en ökad kunskap om denna diagnos i samhället, och inte minst på skolor och arbetsplatser. Och i andra hand genom att bistå med stödjande insatser och hjälpmedel subventionerade av stat och kommun för att underlätta dessa människors liv och därmed verka för större jämställdhet.

Vid AST: personer med AST och de symtom som jag gått igenom i flera av föregående frågor, som svårigheter med kommunikation, i att förstå sociala signaler, med att se helheten, att mentalisera och generalisera samt med deras ibland överdrivna reaktioner på känslostimuli. Kan på grund av dessa uppfattas som udda och därför bli exkluderade på grund av sina bristande sociala förmågor eller för att de misstolkas som om att de inte skulle vilja ingå i sociala sammanhang.

Detta sker från småbarnsåren och fortsätter genom skola och på arbetsplatser. För att motverka denna exkludering och verka för inkludering krävs en ökad kännedom i samhället om de diagnoser som ingår i autism spektrumet samt att understödja de personer med AST genom stödjande insatser och med hjälp av teknologiska hjälpmedel.

Olika allvarlighetsgrader av NPF inom AST. Hur de delas upp och vad som skiljer dem åt?

De olika svårighetsgraderna går ifrån nivå 1 som ”kräver stöd” till nivå 2 som kräver ”omfattande stöd” till nivå 3 som kräver ”mycket omfattande stöd”. Dessa tre svårighetsgrader eller allvarlighetsgrader kan här avse två områden inom detta spektrum, den första gäller social kommunikation och den andra repetitiva eller begränsade beteenden.

Social kommunikation

Nivå 1 – kräver stöd: här kan personen verka ha ett intresse som är begränsat när det kommer till socialt samspel, och kommunikativa brister i färdigheter är ofta märkbara, särskilt utan särskilt stöd. Här ser man exempel som är tydliga vad gäller misslyckade eller avvikande gensvar på försök till kontakt från andra. Ett exempel här kan vara en person med denna diagnos som kan framstå som udda och ofta därför misslyckas i sina försöka att skaffa vänner. Där personen klarar av att engagera sig i samtalet med kompletta meningar men ömsesidigheten verkar frånvarande.

Nivå 2 – kräver omfattande stöd: även när en stödperson är närvarande uppvisar personen brister i sociala färdigheter som är omfattande, både vad gäller kommunikationsförmåga som är icke-verbal som verbal. Hen har ett avvikande eller begränsat gensvar på kontaktförsök som är sociala från andra, och en förmåga som är begränsad när det handlar om att initiera sociala interaktioner. Ett exempel här kan vara ett personen med AST uppvisar ett kroppsspråk som förefaller udda och vars intressen endast framstår som snäva och specialiserade.

Nivå 3 – kräver mycket omfattande stöd:  Här är personen med denna diagnos ofta någon som saknar begripligt tal i en stor utsträckning, och som även saknar många sociala och icke-verbala förmågor. Någon som bara reagerar på kontaktförsök som är sociala om de är väldigt påtagliga. När hen försöker att inleda en relation som är social gör hen det på ett sätt som ofta är avvikande och udda samt ofta bara utgår från hens egna behov. Dessa försök leder sällan till något märkbart positivt gensvar och gör hens förmåga att initiera reaktioner som är sociala väldigt begränsade.²⁹

Beteenden som är begränsade och repetitiva

Nivå i – kräver stöd: Här hämmas självständigheten ofta av bristande organisationsförmåga och svårigheter med att planera. Personen har ofta också svårt att vara flexibel och i att kunna växla mellan aktiviteter. Dessa problem sammantaget utgör en funktionsförmåga som är störd på ett signifikant sätt.

Nivå 2 – kräver omfattande stöd: När planer för handling eller fokus måste ändras har personen svårt eller känner sig till och med plågad av detta. Även här är beteendet oflexibelt, så pass mycket att utomstående betraktare tillfälligt uppfattar det som avvikande. Här förekommer också repetetiva och begränsade beteenden.

Nivå 3 – kräver mycket omfattande stöd: Här känner sig ofta personen starkt plågad av ändrade planer för handling och vid skifte av fokus. Hen har svårt att hantera förändringar på en extrem nivå och uppvisar ett mycket oflexibelt beteende i nästan alla avseenden i sitt liv och interaktioner.²⁹

Skillnaden mellan ADHD och ADD och exempel på hur skillnaderna kan visa sig i vardagen mellan dessa diagnoser?

Diagnosen ADD är en form av ADHD (kallas även ouppmärksam farm) och kan beskrivas som ADHD fast utan hyperaktivitet (lite förenklat). Denna diagnos kan ofta ta längre tid att utreda eftersom symtomen här är mindre tydliga än vid ADHD. Till skillnad från personer med ADHD har de istället svårare att komma igång och är snarare långsamma än hyperaktiva.³⁰

En del med denna diagnos beskriver det som att de har ”problem med sin inre motor”. De kan ibland uppfattas som om att de ”lever i sin egen värld”, att de är blyga eller som dagdrömmare, allt detta eftersom hyperaktiviteten uteblir.³¹

Hjälpmedel och stödinsatser för personer med 1. ADHD och 2. AST? När det gäller:

Läkemedel

Vid ADHD: För ADHD finns idag, godkända av läkemedelsverket, fem läkemedelssubstanser som är godkända för användning i Sverige. Dessa ges i regel vid medelsvår eller vid en svår grad av denna diagnos. För ungdomar och barn med ADHD är endast guanfacin och dexamfetamin godkända vid behandling av dessa.

Bland de substanser som inte är centralstimulerande finns den redan nämnda guanfacin samt läkemedlet atomoxetin. Bland de läkemedelssubstanser som är centralstimulerande finns bland annat lisdexamfetamin, metyulfenidat och dexamfetamin.

Det är viktigt att komma ihåg att dessa substanser inte är något ”bot” emot ADHD eftersom det inte är en sjukdom, däremot kan dessa medel minska symtomen vid denna diagnos. Medicinering ska ske i samverkan med personen som får det och ska invidualiseras. Medicinering ska även följas upp kontinuerligt och omprövas varje år.³²

Vid AST: det finns inga läkemedel som behandling vid AST eftersom det inte är en sjukdom utan en funktionsvariation i hjärnan. Däremot behandlas ibland personer med AST inom psykiatrin för sjukdomar som hänger samman eller förstärks vid denna diagnos som exempelvis tvångssyndrom, sömnsvårigheter, ångest, adhd eller depression.³³

Ibland används såkallad neuroleptika (antipsykotiska läkemedel) för att minska symtom av ilska och/eller irritabilitet som kan uppvisa sig vid AST. Det pågår dock i skrivande stund försök med nya mediciner för att dämpa symtom vid denna diagnos, till exempel med 4-etylfenylsulfat som är en nedbrytningsbas metabolit som ska kunna minska ångest och irritabilitet.³⁴

Specialpedagogik vid sociala svårigheter?

Vid ADHD: Både undervisningsmetoder, hjälpmedel och lärmiljln behövas anpassas för undervisning av en person med ADHD för att hen ska kunna ta till sig av undervisningen och nå sin fulla potential i utveckling av sina kunskaper. Att tänka på vid undervisning:

• Återhämtning måste erbjudas
  • Aktiviteter och strukturen på lektioner måste tydliggöras
  • Moment vid arbete och vid givande av instruktioner måste tydliggöras
  • Visuellt stöd måste erbjudas.

Personen med ADHD är själv en informationskälla om vad som kan fungera och vad som inte fungerar i undervisningen. Även faktorer som studiero, goda relationer i näromgivning och tydliga strukturer är viktigt. Det är även viktigt att stärka personens tilltro till sig själv genom att uppmärksamma och lyfta fram individens styrkor.³⁵

Det är även viktigt att de som ger undervisningen verkar för ett klimat i klassen eller gruppen som är tillåtande och accepterande samt ger en god kunskap om diagnosen ADHD för att alla ska känna sig accepterade och inkluderade.³⁶

Vid AST: för personer med AST behövs en pedagogik som är tydlig med strategier för samspel i sociala sammanhang, med tydliga rutiner, strukter och stöd. Eftersom det vid AST handlar om ett spektrum inom autism är det viktigt att se till varje individs skillnader i styrkor och i utmaningar. För att åstadkomma detta är det viktigt att individens förmågor och styrkor dokumenteras och kartläggs. Man måste även komma ihåg att behovet av stöd uppstår i relation till lärmiljön samt att individens delaktighet och röst vid kartläggningen är avgörande och grundläggande.

För studenter med AST kan läromiljön inom flera områden kräva en hög förmåga till social kompetens vilket är en utmaning för framförallt unga med denna diagnos som i regel har svårt för socialt samspel. Här måste lärare eller annan ansvarig för utbildning vara ett stöd i situationer som innebär en social utmaning, och elevens egna strategier måste stödjas i sin utveckling av personal som arbetar för detta.

Detta kan göras genom att låta eleven arbeta enskilt, genom att en vuxen deltar (om det handlar om barn), genom att låta elever i mindre sammanhang arbeta med skolans uppgifter eller med hjälp av visuellt stöd kompensera för elevens svårigheter. Det handlar bland annat om att göra undervisningen och andra aktiviteter förutsägbara och tillgängliga för eleven med en pedagogik som är tydliggörande med visuellt stöd, aktivitetsupplägg och rutiner som är återkommande.³⁷

Alternativ och Kompletterande Kommunikation

Ett hjälpmedel här för undervisningen av människor med AST är AKK (Alternativ och Kompletterande Kommunikation). Här kan man till exempel kombinera talat språk med olika tecken (kallas då TAKK) för att underlätta olika samspel med personen som har denna diagnos, eftersom det finns en koppling mellan tecken och ord som är tydlig kan detta underlätta förståelsen för språk som talas samt stimulera språkljud och ögonkontakt till skillnad från exempelvis bilder som inte gör detta lika mycket.

Men för dem som inte kan förstå tecken lika bra kan detta vara för svårt och en nackdel med detta är då att kommunikation ibland blir begränsad till bara dem som förstår tecken. En annan form av kommunikation sker genom grafisk AKK som är ett samlingsnamn för den form av AKK där man använder sig av bilder, text och symboler. För funktionell kommunikation kan bildkartos användas med fördel om barnet i detta fall ges bra instruktioner.³⁸

Kognitiva IT-hjälpmedel?

Vid ADHD: Här kan en elektroniska hjälpmedel som är ganska avancerade, som en handdator räknas som ett kognitivt hjälpmedel, men även mer enkla planeringskalendrar till enkla bildsymboler räknas som kognitivt stöd. Att med enknapptryckningpå en mobiltelefon som via en samtalscentral med personlig service ger hjälp till personen är ett kognitiv hjälpmedel som en tjänst att tillgå. Många tjänster kan köpas i vanliga butiker eller laddas ned som appar till mobilen.

Hjälpmedel vid läs-, skriv- och räknesvårigheter: kan vara ett fickminne i form av en liten bandspelare för att komma ihåg saker utan att skriva ned dem. En timer på ett armbandsur som är talane kan visa hur mycket som har gått eller är kvar på en aktivitet. Vardagsmatematiken kan underlättas av en vanlig fick-miniräknare. Det som står på skärmen på datorn eller telefinen kan läsas upp av ett konstgjort tal så kallat talsyntes, för att nämna några exempel.³⁹

Vid AST: inlärningen för personer med AST kan effektiviseras med teknologiska hjälpmedel som datorer enligt forskaren Vera Bernard under förutsättningen att omgivningen inte kan se när detta sker.  Att datorer är tåliga, tydliga och förutsägbara samt att de inte kräver någon social kompetens är de största fördelarna med dessa.

Ett problem med undervisning på detta sätt är att människor med AST ofta har svårt att applicera lärdomar från datorernas värld till verkligheten eftersom det egentligen inte är inlärningen som är problemet här utan tolkningen av verkligheten.⁴¹

Tydliggörande pedagogik

En svensk version av TEACCH (Treatment and Education of Autistic and Communication related handicapped Children) som här även kallas tydliggörande pedagogik är också ett användbart hjälpmedel vid AST som också kan ges elektroniskt. För att göra omvärlden förståelig för någon med denna diagnos är TEACCH ett pedagogiskt förhållningssätt som med hjälp av olika redskap också kan förtydliga vardagen.

Några av dessa redskap är till exempel för anpassningar i miljön och vid olika valsituationer användandet av textstöd-och/eller bildstöd samt dagplaneringar. Dessa används för att uppnå högsta möjliga delaktighet, självständighet och självbestämmande för individen.⁴⁰

Boendeformer?

Vid ADHD: Personer med ADHD och vissa andra NPFer omfattas inte av LSS (Lag om Stöd och Service till vissa med funktionsnedsättningar)⁴⁴ för rätt till särskilda boenden. Däremot kan dessa personer via SoL (Socialtjänstlagen)⁴³ ansöka om stöd i boendet och vissa insatser som kan vara till hjälp där.⁴² Målgruppen som åsyftas här är vuxna som har svårt att reglera och styra impilser, uppmärksamhet och aktivitetsnivå samt med andra faktorer som leder till hög påfrestning för individen och utgör belastningar i att få en fungerande vardag.

Det handlar här om att verka för att personen får ett självständigt liv ute i samhället och i bostaden, samt att stärka personen socialt, motivera och hjälpa hen rent praktiskt, inte minst med att planera sociala aktiviteter och hushållsarbete samt att klara hemlivet med stöd. Insatser kan här handla om att hjälpa individen komma iväg till en sysselsättning, fritidsaktiviteter eller arbete. Att utföra olika ärenden, att följa med hen till tandläkaren eller hjälpa till med inhandling av mat.⁴⁵

Vid AST: Det finns flera insatser för personer med AST med syfte att hjälpa dem att bo och leva som andra människor i så hög utsträckning som möjligt inom LSS som är en rättighetslag.Det kan röra sig om att fåen träningslägenhet, servicelägenhet, gruppboende eller boendestöd (se föregående svar om boendestöd vid ADHD). Det viktiga här är att detta är frivilligt och utformat med hänsyn till individen och hens intressen.⁴²

Vissa människor med autism bor med sin familj eller helt själva utan något externt stöd, men för andra med denna diagnos kan flytten hemifrån vara en stor utmaning. Att leva i ett boende under en period kan därför passa en del åtminstone under en period. Ansökan om särskilt boende görs till kommunen av personen som behöver hjälp eller tillsammans med en anhörig eller närstående, därefter är det i kommunen en LSS-handläggare som beslutar om beviljande eller avslag för det önskade boendet.

Tips på möjligheter för boende kan en person med AST få från exempelvis Habilitering och Hälsa.⁴⁶ Ibland kan et behövas någon form av ombyggnation i hemmet för att underlätta livet där, alltså en bostadsanpassning. För att få detta måste en arbetsterapeut göra en genomgång innan du ansöker om detta hos kommunen.⁴⁷

Källor:

1. https://www.grantcountywa.gov/771/Developmental-Disabilities
2. https://quotefancy.com/quote/1557399/Robert-M-Hensel-There-is-no-greater-disability-in-society-than-the-inability-to-see-a
3. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) (spsm.se)
4. https://ki.se/forskning/adhd-diagnos-som-vacker-kanslor
5. Funktionsförmåga och funktionsnedsättning 2 av Sonja Svensson Höstfält och Sanoma Utbildning AB, utgiven 2022, första upplagan, första tryckningen sida 27
6. https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/hjarna-och-nerver/neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar/adhd/
7. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:789231/FULLTEXT01.pdf (högst upp sida 6).
8. https://www.autismforum.se/stod-och-insatser/kommunikation/
9. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:904007/FULLTEXT01.pdf (sida 14 stycke högst upp)
10. https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/hjarna-och-nerver/neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar/adhd/
11. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:789231/FULLTEXT01.pdf
12. https://www.vgregion.se/f/habilitering-och-halsa/for-dig-som/skolpersonal/intensivinlarning-pa-beteendeterapeutisk-grund-ibt/
13. https://www.tidskriftenelevhalsa.se/4-2016/utmaningar-med-autism (under kognitiva svårigheter).
14. https://www.sjalvhjalppavagen.se/ungdom/adhd/vad-ar-adhd/ryggsack-adhd-1/koncentrationssvarigheter/
15. Funktionsförmåga och funktionsnedsättning 2 av Sonja Svensson Höstfält och Sanoma Utbildning AB, utgiven 2022, första upplagan, första tryckningen sida 25-26
16. Funktionsförmåga och funktionsnedsättning 2 av Sonja Svensson Höstfält och Sanoma Utbildning AB, utgiven 2022, första upplagan, första tryckningen sida 30-31
17. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:421992/FULLTEXT01.pdf (sida 4 sista styckena).
18. Funktionsförmåga och funktionsnedsättning 2 av Sonja Svensson Höstfält och Sanoma Utbildning AB, utgiven 2022, första upplagan, första tryckningen sida 24
19. Funktionsförmåga och funktionsnedsättning 2 av Sonja Svensson Höstfält och Sanoma Utbildning AB, utgiven 2022, första upplagan, första tryckningen sida 32
20. Funktionsförmåga och funktionsnedsättning 2 av Sonja Svensson Höstfält och Sanoma Utbildning AB, utgiven 2022, första upplagan, första tryckningen sida 26-28
21. https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/adhd/
22. https://adhdhalsan.se/adhd-och-skolan/
23. https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/barn-och-unga/vagledning-for-elevhalsa/stodja-elever/elever-med-funktionsnedsattningar/elever-med-autism/
24.  https://attention.se/wp-content/uploads/2021/03/attention_ADHD-pa-jobbet-_sjalvhjalpsguide.pdf
25. https://www.autismforum.se/stod-och-insatser/viktiga-livsomraden/bostad/
26. https://www.ungochasperger.se/Livsomraden/skola-och-arbete/arbete/
27. https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/adhd/?dynamics=9000710&gad_source=1&gclid=CjwKCAiA04arBhAkEiwAuNOsIq0FmNcembwMEv17SSv0HE8TDewSJgSxeRRmihqZ3a4GCM0tCTKsuxoCtP4QAvD_BwE
28.  https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/autism/?gad_source=1&gclid=CjwKCAiA04arBhAkEiwAuNOsIs6vs-aOVe9hn-wKVaFudg6S-CsIitW3NzCGnjkfiv2590Rkh9lcchoClvMQAvD_BwE 
29. http://dok.slso.sll.se/Autismforum/Om%20autism/Tabell_sv%C3%A5righetsgradering_autism.pdf
30. https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/adhd/?gad_source=1&gclid=CjwKCAiAvJarBhA1EiwAGgZl0Ps0sTwA-3-ywwvmgfj0lXZb1H3EPsxNldgfEMkwVICsxFtfk17s2RoC4N8QAvD_BwE
31. https://doktor.se/artiklar/add-och-adhd-vad-ar-skillnaden?c=&af_adset=159072427132&af_ad=&af_sub1=CjwKCAiAvJarBhA1EiwAGgZl0DGp1B7YJWmLG72c2Q4mxNT8olrrsx3T8seWQKGhYpkpeOR5I3JwnRoCnhsQAvD_BwE&gad_source=1&gclid=CjwKCAiAvJarBhA1EiwAGgZl0DGp1B7YJWmLG72c2Q4mxNT8olrrsx3T8seWQKGhYpkpeOR5I3JwnRoCnhsQAvD_BwE
32. https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/funktionshinder/adhd/lakemedelsbehandling/
33. https://www.psykiatri.regionstockholm.se/om-oss/vart-arbetssatt/behandling/autismspektrum/
34. https://www.dagensps.se/life-science/studie-nytt-lakemedel-forbattrar-livet-for-personer-med-autism/
35. https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/adhd/
36. https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/fou/pedagogiska-relationer-och-strategier-for-elever-med-adhd.pdf/
37. https://www.spsm.se/stod-och-rad/undervisning/autism-och-undervisning/
38. https://www.autismforum.se/stod-och-insatser/kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommunikation—akk/
39. https://www.underbaraadhd.se/tips-rad/kognitivt-stod/
40. https://solom.se/tydliggorande-pedagogik-teacch/
41. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1480219/FULLTEXT01.pdf (sida 2:1)
42. https://issuu.com/familjelyftet/docs/att_02_2021_digital_issue/s/12392575
43. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453/
44. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387/
45. https://www.vardochinsats.se/adhd/behandling-och-stoed/boendestoed/
46. https://www.habilitering.se/
47. https://www.autismforum.se/stod-och-insatser/viktiga-livsomraden/arbete-och-bostad/