Normkritik – vänsterflum eller användbart verktyg

Det finns former av förtryck och herravälde som blir osynligt – det nya normala.¹

• Michel Foucault

Oavsett om du ser på begrepp som normkritik*, genustänkande och dylikt som genomgående negativa fenomen, som något användbart eller bara som rent nonsens, rekommenderar jag dig att lära dig mer, och använda dessa verktyg för dina egna syften. Särskilt om du är måltavlan för dessa.

För om du vill vara relevant och kunna påverka din grupps förutsättningar, för din familj eller bara ditt eget ”spelrum”, om så bara på en lokal nivå eller på din egen arbetsplats, har du egentligen bara två val: förbanna spelet eller lär dig att spela.²

Denna essä består av tre delar. I den första resonerar jag om varför vi inte borde avfärda dessa idéer och framför allt inte deras metodik. I den andra pratar jag om bakgrunden till sådant som normkritik och förklarar några vanliga begrepp i dessa kretsar. I den tredje och sista delen pratar jag om hur vi kan använda oss av normkritik* för våra egna mål.

*Ämnet här är egentligen mycket bredare än bara ”normkritik” men jag använder detta som ingångspunkt eftersom det är kärnan i syftet med artikeln.

DEL 1 – VARFÖR VI INTE BÖR AVFÄRDA NORMKRITIK

Vikten av att förstå i stället för att bara fnysa åt

För den ouppmärksamme kanske dessa frågor bara är något du skymtar i förbifarten i provokativa rubriker från krönikörer i kvällspressen, eller i rapporter om att det är för många män i styrelser och dylikt.³

Men dess praktiska applikation är omfattande i nästan all utbildning i Sverige från förskolan¹⁶ och uppåt, i arbetsmarknaden,⁴ politiken och kulturen (inte minst via Hollywood)⁵ och diverse streamingtjänster).⁶

Så även om dessa frågor bara påverkar dig marginellt just nu har de potentiellt stora implikationer för våra liv på lång sikt, och inte minst för våra döttrar och söner.⁷

När man är i Rom gör som romarna

Oavsett vad du eller jag tycker om dessa diskurser, är de idag hegemona¹⁴ (ett begrepp jag kommer återkomma till) i vår kultur. Hade du levt i Europa under medeltiden hade latin varit vårt lingua franca (det dominerande språket) och alla viktiga institutioner hade varit underkastade kyrkans regi i någon omfattning.

Idag är engelska det dominerande språket, och de flesta av våra institutioner är underkastade politiska axiom som av dess förfäktare anses slå vakt om ”alla människors lika värde”¹⁰ och enligt dess kritiker är olika former av ”politisk korrekthet”.⁸

Varför skulle jag befatta mig med mina kritiker?

Idag verkar de flesta framträdande genusvetarna och normkritikerna vara fientliga mot män och manlighet i allmänhet och män av europeisk börd (den vite mannen) i synnerhet.

Bara av denna anledning väljer nog många svenska män att fnysa åt eller helt förkasta dessa teorier. Men detta är enligt mig att kasta ut barnet med badvattnet.¹⁵

För radikala och antiegalitära tänkare som idag skulle kallas reaktionära, genomsyrar fortfarande mycket av det som skapas idag inom mainstream, och används av människor som tillhör deras ideologiska motpoler. Några exempel är Carl Schmidt⁹ Friedrich Nietzsche och Heidegger.¹¹

Hur kan vi använda offerretorik utan att drabbas av ressentiment?

Teorier byggda på normkritik och genusvetenskap utgår nästan alltid ifrån en dikotomi som bygger på offer och förövare, där till exempel kvinnan alltid är offret och mannen alltid en förövare. Och målet med detta är att kritisera, dekonstruera och slutligen nedmontera det som upprätthåller denna, enligt dessa teorier, orättvisa maktförhållanden.

Så för svenska män att använda sig av en liknande dikotomi och tillhörande diskurser skulle kunna tolkas som att vi identifierar oss som offer, vilket är något jag alltid vänt mig starkt emot.¹⁷

Men om denna approach inte var framgångsrik skulle den inte användas av världens mest framgångsrika grupper och individer. Dessutom behöver vi inte köpa allt som normkritikens företrädare postulerar för att kunna använda oss av deras begrepp i någon mening.

Har påven en Cadillac? 

Ta till exempel Oprah Winfrey¹⁸ som är världens rikaste och mäktigaste färgade kvinna, men som konstant ruminerar offentligt över hur dåligt färgade kvinnor har det, och kämpar ogenerat för sin egen grupptillhörighet.¹⁹  

Andra exempel på mäktiga grupper som ständigt klagar på hur svaga och utsatta de är samtidigt som de förfogar över massiva resurser är till exempel ADL²² och Black Lives Matter.²⁷

Att vi inte skulle använda vissa pedagogiska verktyg för att de ofta används emot svenska män, är lite som att kyrkan inte skulle befatta sig med pengar för att ”de är roten till allt ont”.²⁰ Eller att kommunistledare²¹ skulle säga nej till rikedomar för att de är ”motståndare till kapitalism.

Se på normkritik och genusvetenskap som verktyg

Om vi ser på vad normer är, alltså ”oskrivna regler” om vad vi ”brukar göra” eller ”bör göra” är det enklare att förstå normkritik som ett verktyg. Något vi kan använda för att antingen avfärda normer som inte tjänar oss och för att eventuellt skapa nya normer med bättre syften. Samma sak gäller sådant som genusvetenskap.²⁸

Inte sällan kan ett paradigm eller en diskurs vara avgörande i att lägga grunden för en ny sådan som går stick i stäv med den förra, men då bör man åtminstone kunna erkänna och uppskatta det som gått före även om man inte håller med om allt eller ens det mesta med den. Många som älskar C.G Jung är starka motståndare mot Sigmund Freuds teorier, men Freuds läror var avgörande för Jungs utveckling⁴⁷ precis som Kristendomen och Islam är sprungna ur judendomen.⁴⁸

Men för att kunna använda oss av de verktyg som det nuvarande paradigmet vi lever i erbjuder, är det bra om vi först lär oss lite om deras bakgrund, hur de har använts hittills, vanliga termer och begrepp med mera. Detta går jag igenom i nästa del.

DEL 2 – BAKGRUND, TEORIER OCH VANLIGA BEGREPP

Begrepp som normkritik, genusvetenskap och vithetskritik brukar av dess belackare på högerkanten klumpigt avfärdas som Marxism eller ”kulturell Marxism” och blandas ihop som om att allt var en del av en och samma politiskt koherenta ideologi (det sista gör jag mig själv delvis skyldig till här).

Men trots många likheter mellan dessa teorier finns det även betydande skillnader, och även gentemot traditionell marxism som dessa åtminstone delar likheter med.

Skillnader mellan marxism och normkritik

En som motsätter sig att göra likhetstecken mellan Marxism och senare vänsterrelaterade idéer som ”normkritik” är den paleokonservativa judiska författaren Paul Gottfried som menar att klassisk marxism bland annat fokuserar på ekonomi, medan de nya vänsterideologierna har mer likheter med liberalismen ”i dess besatthet av hudfärg och sexualitet”.²⁹ Detta är något han skriver mer utförligt om i sin bok ”The strange death of marxism”.⁴²

”Vad som var tilltalande med 1900-talets pluralister för en vetenskaplig metod, var också ideologiskt – och även messianiskt – drivet. Det ignorerade vetenskapliga data som motsade miljöaktivisternas förutfattade meningar och förvrängde socialistiska övertygelser till ”vetenskaplig planering” – Paul Edward Gottfried

Likheter mellan de normkritiska vänsteridéerna

Men ett par gemensamma nämnare mellan alla dessa ideologiska strömningar som lätt går att identifiera här är strävan mot jämställdhet¹⁰ (egalitarism) och identifierandet av västerlandet (eller vithet)²³ samt manlighet (eller patriarkatet)²⁴ som utgörandes systemiska förtryck som hinder att övervinna i strävan mot ett egalitärt ideal.

Det finns så många exempel på detta att det är svårt att bara välja ett eller ens några stycken, men ett exempel på detta är hur den svenska ”jämställdhetsmyndigheten” i Sverige oförblommat gör en koppling mellan maskulinitet och vithet som kan ses i deras egna rapporter om detta.⁶⁸

En liten översikt över bakgrunden till normkritik och dess influenser

Normkritik som vi känner den idag, eller ”normkritisk pedagogik”¹² är sprungen ur feministiska teorier och kanske ännu mer det som kallas queerpedagogik (eller queerteori).¹³  De normer som avses här är ”intersubjektiva” vilket innebär att det handlar om föreställningar som man delar inom en specifik (ofta mindre) grupp. Hur dessa föreställningar skapas och tar fäste hos individer inom gruppen kallas socialisering.⁶⁴

Här kan de lärde skönja en intersektion mellan områden som social psykologi och filosofi (från till exempel Foucault²⁶), och ideologi, som från exempelvis Antonio Gramscis analyser som jag kommer till senare. Men framförallt har dessa idéer sin upprinnelse ifrån den så kallade ”Frankfurtskolan”.

Frankfurtskolan och dess grundare

En av de tidigaste initiavtagarna till detta institut som först kallades ”marxistiska institutet” (1929) var den ungersk-judiska författaren Georg Lukács (1885 – 1971), men institutet bytte senare namn för att inte bli alltför bundna eller förknippade med det marxistiska tankegodset som dess grundare vilade på. Lukács var en respekterad marxistisk tänkare inom de egna leden och var drivande för att förnya och bredda denna ideologi i form av ”västerländsk marxism” och ville bland annat införliva diskussioner och kritik som rör kultur, normer och sociala frågor.³⁰

När nazisterna kom till makten i Tyskland tvingades Frankfurtskolan med dess marxistiska grund och med dess främst ledande judiska medlemmar att fly och valde då istället att allokera sig till USA och mer specifikt vid Colombias universitet där deras ideologiska inflytande skulle bli ännu större mellan 1934 – 1950 och sedermera sprida sig över landet.

Herbert Marcuse och repressiv tolerans

Ett ledande namn värt att nämna i det som skulle bli Frankfurtskolan³¹ är den tysk-judiska tänkaren Herbert Marcuse (1898 – 1979)³² vars arv bland annat bidragit till de tidiga studentprotesterna i USA och inte minst i de tankeströmningar som låg bakom den sexuella revolutionen.³³ Han var även drivande i att jämställa kritik mot hög invandring med mental ohälsa och fascism.³⁴

Ett annat bestående arv från Marcuse var hans ide om repressiv tolerans³⁷ som enklast kan jämföras med det nutida begreppet politisk korrekthet och sammanfattas med ”tolerans mot den egna minoriteten, intolerans mot majoriteten”.³⁸

Marcuse var likt sin frände Adorno (kommer snart till honom) en lärljunge till Freud (även om han inte höll med om vad han ansåg var Freuds ”konservativa” slutsatser om sexualitet), om detta skrev han bland annat i sin bok ”Eros och civilisation”. Inspirerad av Marcuses idéer efter det kommunistiska övertagandet i Ungern införde Georg Lukács senare som kommissarie sexundervisning för de ungerska barnen och rättfärdigade detta med orden:

”Att välta över världens värderingar går inte utan att förinta den gamla världens värderingar och genom skapandet av nya värderingar från revolutionärer”^{45. 46}

Theodor Adorno och patologiserandet av det normala

Ett annat viktigt namn i sammanhanget är den tysk-judiska tänkaren Theodor Adorno (1903 – 1969)³⁵ som bland annat skrev den mycket inflytelserika boken ”den auktoritära personligheten” som bland annat patologiserade mycket av sin tids normer i det västerländska samhället, bland annat kristen tro, att föredra sexuellt normativa förehavanden och traditionella familjeformer samt även tron på hierarkier byggda på meriter och ledarskap. Adorno mätte tron på dessa fenomen med en F-skala (F för fascism).³⁶

Adorno var även likt Herbert Marcuse en stark anhängare av den Österrikisk-judiska psykologen Sigmund Freud (1856 – 1939) och använde flitigt hans teorier för att patologisera ett flertal västerländska traditionella normer och idéer.⁴¹

Antonio Gramsci och hegemoni

Ett annat viktigt samtida namn (och till viss del en föregångare) med Frankfurtskolan och det som ibland kallas den nya vänstern är den italienska (av albansk börd) kommunisten Antonio Gramsci (1891 – 1937).³⁹ Gramsci var en aktiv kommunistisk tänkare, filosof och aktivist i Italien. År 1926 dömdes han till fängelse av den dåvarande fascistiska regimen, bland annat för att ha deltagit och talat vid fabriksockupationerna i Turin.

Under sin tid i fängelset skrev han ”Quaderni del carcere” (anteckningsböcker från fängelset). I dessa reflekterade han över varför fascisterna vann i Italien över marxisterna, och en anledningen han identifierade var ”kapitalismens kulturella hegemoni”, att borgerligheten genom kyrkan, traditioner och sociala normer skapade ett kollektivt medhåll för sina idéer.

Som svar på detta ansåg han att marxisterna behövde skapa en egen hegemon kultur utifrån en socialistisk grund där man bland annat appellerade till olika ”utsatta minoriteter” för att kunna splittra och härska.⁴⁰

Den långa vandringen genom institutionerna

För att införliva denna nya kultur föreslog Gramsci att vänstern skulle behöva infiltrera de befintliga institutionerna och arbeta inom systemet för att förändra det till sin avbild. Denna idé influerade senare den tyska kommunisten Rudi Dutschke (1940 – 1979) som myntade ”der lange Marsch durch die Institutionen” (den långa marschen genom institutionerna) år 1967.⁴³ Frankfurtskolans egen Herbert Marcuse skrev senare till Dutscke enligt följande:

”Låt mig säga detta: jag betraktar din föreställning om ”den långa marschen genom institutionerna” som det enda effektiva sättet”.⁴⁴

Saul Alinski och regler för radikaler

Alla dessa tänkare och deras idéer var inte tillräckligt övertygande i sig själva. För att de skulle få det starka genomslag de haft krävdes insatser från flera skickliga politiska aktivister, propagandister och organisatörer som den redan nämnda Dutschke i Tyskland. Men det kanske viktigaste namnet i detta sammanhang är den judisk-amerikanske aktivisten Saul Alinski (1909 – 1972)⁴⁹ som skrev den Machiavelliska⁵⁰ boken ”13 Rules for radicals” (13 regler för radikaler).⁵¹

Polarisera debatten och gör den personlig

Bland Alinskis regler finns mycket av det som format den nya vänstern och den som har erfarenhet av detta kan jämföra några av de regler hans skrev ned i sin bok som publicerades 1972 med hur stora delar av vänstern arbetar än idag. Ta den första regeln, jag parafraserar, ”låt fienden tro att du är starkare än vad du är”. Den fjärde regeln ”håll fienden vid deras egna ord medan du bryter mot dina egna”. Och den kanske mest välbekanta av dem alla, regel nio ”polarisera debatten och gör den personlig och angrip enskilda individer”.⁵¹

Att bara teoretisera räcker inte

Varför nämner jag detta i en artikel om normkritik? För att säga att teorier och ideologier inte är tillräckligt om du vill påverka ditt lokala samhälle eller mer än så, du måste våga implementera dessa i handling och föra ut din kritik till flertalet.

Den tvetydiga Foucault och ytterligare ett steg mot normkritik som norm

En mer nutida och aktuell tänkare än de jag redan nämnt, som kan sägas ha byggt vidare på alla dessa tidigare nämnda teorier är den franska filosofen Paul-Michel Foucau (1926 – 1984).⁵² Foucault är den mest ideologiskt tvetydiga av de tänkare inom den nya vänstern som jag tagit upp hittills. Förvisso likt de flesta andra var han tidigt i livet en marxist, men efter detta har han influerats av alltifrån Kant till Nietzsche, Heidegger och även hans samtida nära vän den konservative religionshistorikern George Dumezile.

Foucault var lika mycket en idehistoriker som han var filosof och många av hans viktigaste verk utgår från analyser av särskilda perioder i främst europeisk historia varifrån han drar de flesta av sina slutsatser. Här kan nämnas hans bok ”vansinnets historia” (1961), ”övervakning och straff” (1975) och i tre band ”sexualitetens historia” (1976 – 1984).⁵⁸

Briljant och kontroversiell med användbar

Så även om han själv likt tidigare nämnda tänkare främst använde sina metodologier för att plocka isär och kritisera traditionellt manliga och västerländska koncept, skulle man lika gärna kunna använda sig av hans analyser för att skärskåda och plocka isär nutida diskurser.⁵³

Även den förment konservativa psykologen och författaren Jordan Peterson har sagt att Foucaults analys av makten är genial, även om han personligen avskyr mannen själv och hans påstådda ideologiska avsikter.⁵⁴ Sammanfattningsvis kan man säga om Foucalt att han var briljant och kontroversiell men användbar.

Sociala konstruktioner och besatthet av maktanalyser

Det finns ingen kunskap oberoende av maktförhållanden, på samma sätt som det inte finns någon makt utan kunskap – Michel Foucault⁵⁶

Foucault hade ett starkt fokus på maktstrukturer i samhället och i hur dessa upprätthålls. Inte minst genom sådant som ”sociala konstruktioner” som enligt Foucault bland annat använts historiskt i uppdelningen av ”de galna” och ”de rättrogna” inte minst under medeltiden i kyrkans regi, där kättare kategoriserades som galningar eller djävulsdyrkare.

Denna iakttagelse har sedan dess även använts och replikerats främst av vänstern i påståenden om att makten (oftast vita män eller kapitalister) även delat in människor i raser och kön för att kunna kontrollera oss.

Diskurser och relativisering av normer

Man kan här identifiera ett ideologiskt släktskap med exempelvis den österrikisk-judiske sociologen Franz Boas och hans syn på människan som ett blankt blad ”tabula rasa”.⁵⁵ Men det centrala och mest användbara här är analysen om hur språket i allmänhet och kategoriseringar i synnerhet används för att upprätthålla en bild av världen som tjänar en eller flera grupper vid makten.

Det foucauldianska maktperspektivet kan bland annat användas som ett sätt att undersöka hur det går till när specifika kunskaper prioriteras och därmed vilka aspekter av livet som bör uppmärksammas. Ett exempel på hur detta används är när man relativiserar traditionell manlighet och säger ”vad är egentligen manligt?” för att senare i samma andetag säga med säkerhet ”transkvinnor är riktiga kvinnor”.

Relativism som vapen och skapandet av postmodernismen

Jag tror inte du kan förstå vår nuvarande situation ordentligt utan att överväga postmodernismens roll i detta, eftersom postmodernismen, speciellt hur den utspelar sig politiskt, är den nya huden som den gamla marxismen bär – Jordan Peterson⁶⁹

Här finner vi återigen ett släktskap mellan Foucault och många tänkare inom Frankfurtskolan i deras radikalisering av Kants syn på ”det orena förnuftet”.⁵⁷ I denna syn framhärdar man att förnuftet aldrig kan vara helt fritt eller ”rent” från maktanspråk eller subjektiva idéer, och denna orenhet är vad som ligger till grund för den relativism som den nya vänstern och dess tänkare använder som vapen mot sina motståndares värderingar.

Foucaults idéer kan sägas ha gett upphov till 70 och 80-talets postmodernism som på många sätt utgör det senaste ramverket för det vi kallas normkritik, kritiska vithetsstudier och queerteori med mera, därför hänvisar kritiker av dagens ”woke-rörelse” och den nya vänstern ofta numer till personer som Foucault än till personer som Gramsci, Horkheimer eller rentav Marx.

Postmodernismen som grund för något nytt

Postmodernismen som generellt sett utmärks av en stark skepticism mot det moderna samhället och dess strävan mot utveckling (se Fukuyamas ”end of history)⁶⁰ har likt Foucault främst blivit förknippad med vänsterns kritik av västerländsk traditionalism och konservativa värderingar. Men postmodernismens skepsis mot utvecklingen i västvärlden som den bland annat beskrivs av en annan fransk filosof och postmodern tänkare vid namn Jean-François Lyotard (1924—1998)⁶¹ borde lika gärna kunna användas av högern som av vänstern.⁶²

Vad som krävs av en fungerande hypotes är en kapacitet för diskriminering. Den härskande Klassen är och kommer fortsätta vara den klass som tar besluten. – Jean-François Lyotard⁷⁰

Med tanke på att den nya vänsterns idéer utgjort en hegemoni under en så lång tid i västvärlden (åtminstone sedan slutet av 60-talet) skulle denna skepticism som postmodernismen är ett uttryck för, lika gärna kunna vara en grund för en ny positiv maskulinitet eller en ny form av traditionalism eller arkeofuturism.^{63, 65}

Kimberley Crenshaw och intersektionalitet

Det finns givetvis dussintals tänkare, ideologer och filosofer vars verk överlappar eller som har bidragit till normkritik och närliggande diskurser som jag inte nämnt här. Men ett namn till i detta sammanhang som är mer nutida (mer än Foucault) är Kimberle Crenshaw (född 1959). Crenshaw är en afroamerikansk professor och kvinnlig medborgarrättsaktivist, hon är drivande i ”svart juridisk feministisk teori” och i ”kritisk rasteori”.⁶⁶

Det hon är mest känd för är sina teorier om hur olika former av diskriminering samverkar och överlappar varandra som hon sammanfattar i begreppet ”intersektionalitet”.⁶⁷ Till exempel om du är en svart kvinna menar Crenshaw att din risk för att diskrimineras inte bara kan bedömas utifrån att du är kvinna eller utifrån att du är svart, det är den kombinerade effekten av dessa två roller som måste bedömas. Har du dessutom funktionsnedsättningar eller är lesbisk ökar din utsatthet exponentiellt.  

Men för att förstå hur dessa idéer applicerats, och ännu viktigare solidifieras, av rådande makter, är det hjälpsamt att titta på Noam Chomskys propagandamodell som ett komplement eller en fortsättning på Saul Alinskis regler för radikaler.

Propagandamodellen och skapandet av samtycke

Den judiska lingvisten Noam Chomsky och amerikanen Edward S. Hermann utvecklade vad som kallas propagandamodellen som den formuleras i deras bok ”Manufacturing Consent” (skapande av samtycke⁷⁴) som publicerades år 1988. I denna identifierar författarna fem nivåer eller snarare filter som budskap och information måste passera innan de når allmänheten. Om man jämför med Gramsci som fokuserade mer kulturfaktorer som religion och traditioner, så fokuserar Chomsky mer på politik och ekonomi:

1. Ägande: när Chomsky skrev detta första gången på 80-talet utgick han mest från profitmotivet, men med dagens ”woke-influerade”⁷³ företag med det allt vanligare fenomenet ”go woke go broke” (enkelt översatt = fokusera på identitetspolitik och förlora pengar) är det tydligt att profit inte är det viktigaste för vår tids största ägare av kapital som Black Rock, IBM, WEF (World Economic Forum) och så vidare. I stället är det framgent ”filantropi” som är målet (social rättvisa) med fokus på klimatet, ”antirasism”, feminism och hbtq.

Men det faktum att ägarna av mediakoncerner och multinationella företag ofta avgör vad som förstärks i den rådande kulturen och vad man vill ska uppfattas som negativt är uppenbart. Det är därför företag som Gillette som säljer rakhyvlar till män ägnar en hel reklamfilm åt att demonisera maskulinitet.⁸⁰

2. Reklam: i skrivande stund hotas Elon Musk plattform X (tidigare Twitter) som världens främsta politiskt inflytelserika sociala plattform, av ekonomisk död, för att annonsörer som inte vill att deras politiska motståndare (främst högern) ska kunna yttra sig på plattformen. Innan Elon Musks övertagande pressades plattformen att sparka kritiker av vaccinet för Covid från plattformen och innan dess sparkades de som stöttade den dåvarande presidenten Donald Trump under hans återvalskampanj.

Här fokuserade Chomsky under sin tid på sådant som George Bush den äldre och oljebolagen, medan det idag troligen handlar mer om den djupa staten, Big Pharma (läkemedelsbolagen) och grupper som ADL (Anti Defamation League)²².

3. Källor: denna punkt skulle lättare kunna översättas till svenska i vår tid som ”tolkningsföreträde”. De som företräder de välfinansierade gamla mediekonglomeraten är de enda som har resurser nog att kunna betala för verkligt stora opinionsmätningar, för att skicka reportrar och journalister till andra länder med mera. På grund av detta blir det väldigt svårt att utmana deras syn på verkligheten, även om det stora flertalet inte känner igen sig i deras verklighetsbeskrivning. Som när en pöbel i Black Lives Matter bränner ned ett helt område, och ”reportern” med lågorna i ryggen står framför kameran och kallar det ”en mestadels fridfull demonstration”, något Chomsky skulle ha kallat ett exempel på ”kognitiv dissonans”.

4. Negativ kritik: här syftar Chomsky på kritik som (verkar komma från) allmänheten, men som ofta är organiserat i form av lobbygrupper som i sin tur finansieras av olika konglomerat, från staten eller bolag som står nära statens värderingar. Denna form av kritik kan ske  i form av juridiska anmälningar, hot, telefonsamtal, mejlkampanjer eller kampanjer på sociala medier.

Chomsky nämner i sin bok GCC (Global Climate Coalition) som under 80- och 90-talet var en lobbyorganisation finansierad av främst bilföretag för att ifrågasätta sin tids klimatalarmister. Idag är det mer rimligt att tala om företag som Black Rock och deras ESG-investeringar (ESG står för Environmental, Social and Governance) som istället arbetar för att sänka företag och individer som inte står för klimatalarmism och som finansierar medier, filmer och företag som på olika sätt förordar politisk korrekthet.

5. Rädsla: här använder sig makten av skrämselpropaganda för att tysta kritiker genom att förknippa dem med något allmänheten lärt sig att vara rädda för. Exemplet som Chomsky använder i boken, eftersom den skrevs under kalla kriget, var rädslan för Sovjetunionen, och hur denna användes för att angripa kommunister i USA genom att förknippa dem med en främmande fientlig makt.

Ironiskt nog så är det idag när detta skrivs år 2023 återigen Ryssland som är ett av de styranses avskräckande exempel, men idag använder man denna ”guilt by association” istället mot konservativa och nationalister. Ett annat exempel på hur rädsla används av de gamla medierna för att tysta kritiker är att kalla dem för ”rasister” och varna om att ”ni minns väl hur det började på 30-talet?”.  Men för att denna metod ska vara effektiv krävs det att tillräckligt många är redo att spela med, något som kan förklaras med Nashjämvikten.

Spelteori och Nashjämvikten

Nashjämvikten⁷⁵ är formulerad av och uppkallad efter matematikern John Forbes Nash. I filmen om Nash ”A beautiful mind” (jag vet inte om detta hände i verkligheten) kommer han på detta när han pratar om att ragga upp en kvinna på en bar med sina manliga vänner. Detta är intressant eftersom spelteori även ur något som applicerats av så kallade ”Pick-up artists” inom game och som är en viktig grund inom sexuell dynamik (något som förövrigt också har mycket med normer att göra).

Denna modell bygger på spelteori⁷⁶ som är ett tvärvetenskapligt fält inom allt från biologi till datavetenskap och nationalekonomi som handlar om att beskriva strategiska interaktioner mellan rationella beslutstagare. Teorin handlar grovt förenklat om att spelare (oavsett spel) måste tjäna på att byta strategi om de ska övertygas till detta i en större skala. Om man vill byta från vänstertrafik till högertrafik till exempel måste alla bilförare övertygas om varför detta är bra.

DEL 3 – HUR KAN VI ANVÄNDA OSS AV NORMKRITIK FÖR POSITIVA ÄNDAMÅL?

Nu efter en genomgång av normkritik och närliggande teorier kan vi fråga oss själva frågor som; vad säger Gramscis samhällsanalys om vår tid? Vilka idéer och föreställningar har hegemoni idag? Hur kan vi likt Adorno analysera vår samtid och dess centrala spelare ur ett psykologiskt perspektiv? Vad innebär det att vara en vit heterosexuell man med traditionella värderingar ur ett intersektionellt perspektiv idag?

Det foucauldianska maktperspektivet kan i sin tur bland annat användas som ett sätt att undersöka hur det går till när specifika kunskaper prioriteras i fakulteten och vilka idéer och grupper som har tolkningsföreträde.

Har våra kritiker rätt emellanåt?

Men utöver att använda dessa tänkares metodologier bör vi även fråga oss om de har rätt i sin kritik emellanåt? Exempelvis i sin kritik av vita män? Finns det manliga normer som är förlegade och korkade? Finns det manliga beteenden som är kontraproduktiva och rent av ”toxiska”? Finns det negativa föreställningar bland vita människor som är destruktiva för dem själva och andra?

Mitt svar på dessa frågor är ett otvetydigt ja. Att många män har svårt att be om hjälp vid psykisk ohälsa eller en ovilja att se sig själva som nybörjare, är inte bara korkade men skadliga egenskaper. Att vita människor tror sig stå över frågor om ras och etnicitet, är definitvt ett utslag av priviligierad hybris, där har många (bland annat svarta tänkare) rätt. 

Cirkeln sluts när antivitism och misandri blir det ”nya normala”

För att återkoppla till citatet av Michel Foucault som jag inledde med kan former av förtryck och hierarkier etableras utan att det syns omedelbart eller är uttalat. Ett exempel på detta är hur en negativ bild av manlighet i allmänhet och av vita män i synnerhet blivit en accepterad norm, tillsammans med negativa stereotyper om kristendom, heterosexuella relationer och kärnfamiljen. 

De som gjort motstånd mot detta har främst gjort det genom att vägra acceptera den nya diskursen eller genom att klaga över ”hur kunde det bli så här?”. Men seriös kritik och dissekering av det nya normala har ofta uteblivit och i stället viftats bort som nonsens. Men allteftersom den gamla kritikkulturen med postmodernismen och den nya vänstern som dess banerförare blivit den nya makten har öppningen för och behovet av en motkultur blivit allt större.

Kritisera kritikkulturen eller bygga din egen kultur?

Jag har i tidigare artiklar som ”hur blir vi de nya männen”⁷² talat om vikten av att skapa en ny kultur, och det anser jag är gällande nu mer än någonsin tidigare. Men medan vi och våra barn lever i den postmoderna världen är det lättare att interagera med den (även om vi bekämpar den eller bara försöker att leva i den) genom dess rådande diskurser och dikotomier.

Detta innebär inte att vi inte kan eller borde använda oss av andra metodologier och utgångspunkter än de rådande som jag redan har nämnt. Tvärtom är det minst lika viktigt (om inte mer) att förkovra sig i ett paradigm som bygger på en positiv bild av det egna arvet och vår egen identitet, Arkeofuturismen⁶⁵ är ett bra exempel på detta men det finns även en uppsjö av andra ideologier som författaren Joakim Andersen går igenom i sin bok ”Ur ruinerna – hur 2000-talets höger växer fram”.⁷¹

Manosfären, den nya högern och det röda pillret

En sak som den nya högern varit bra på är att utnyttja moderna filmer som filmen ”The Matrix” som en analogi för den egna världsbilden. Där robotarna som tagit över jorden och använder människorna som batterier får representera de styrande, och den virtuella verklighet som robotarna använder för att hålla människorna passiva och ovetande om sitt öde får utgöra en analogi för massmedia och populärkulturen.

Det är även från denna film (ironiskt nog skrivits av två bröder som nu bytt kön och ”blivit kvinnor”) som analogin om det röda och det blå pillret kommit ifrån, där du tar det röda pillret för att ”vakna upp” ur lögnen och se sanningen, och det blå pillret representerar att gå med strömmen och fortsätta leva i den kollektiva lögnen.

Lev i ditt Sion besök Matrisen när du måste

Det geniala med denna filmberättelse är att den fungerar som en analogi för dina övertygelser nästan oavsett var dessa kommer från, vänster eller höger. Men för syftet med den här artikeln skulle jag vilja använda mig av distinktionen mellan matrisen (den virtuella verkligheten i filmen) och Sion (tillflyktsorten för människorna som lyckats fly från maskinvärlden).

Vårt eget Sion (eller Heimat) i den riktiga världen måste (åtminstone i nuläget) vara lokala sammanslutningar (familjer, männerbund och stammen) samt mentala oaser i form av livsbejakande (i förhållande till vår egen identitet) litteratur, musik och filosofi. Medan matrisen utgör den värld de flesta av oss tvingas jobba i där de flesta bara följer med narrativet och vi kan ”väcka” de som är redo och bjuda in dem till våra tillflyktsorter.

Hur kan vi påverka eller influera den rådande diskursen individuellt, lokalt eller på nationell nivå?

Denna fråga är kanske mest intressant för politiskt aktiva grupper, men den är fortfarande intressant (anser jag) för enskilda opinionsbildare, influensers och för alla som vill förstå sin samtid och hur den blivit till samt för att kunna försvara sig från samtida (för den egna gruppen) skadliga idéer med samma metodologier som förmedlat dem. Om vi börjar med några av Saul Alinskis regler för radikaler.⁵¹

Se till motståndarna lever som de lär: när den nya vänstern säger att vi inte kan diskutera negativa saker med feminister för att ”man inte kan dra alla över en kam” påminn dem om att skylla alla problem i samhället på vita män också är att ”dra alla över en kam”.

Gå gärna utanför motståndarnas begreppsramar men inte utanför den egna gruppens motsvarighet: det Alinski pratar om här är går även i linje med vad Jack Donovan⁷⁹ förespråkar i ”Becoming a barbarian” om att inte argumentera med dina fiender, argumentera med dina vänner som du vill väl, när du talar med människor som vill dig illa talar du för publikens skull inte för motståndarna. Du kan inte rädda världen, men du kan alltid sätta din egen stams intressen först.

De som kommit till makten genom att driva med överhögheten för att de inte förstår vanliga människor, är idag minst lika verklighetsfrånvända om inte mer, än den makt de en gång bekämpade. Se exempel som Magnus Betners uttalande för några år sedan om att ”Sverige aldrig varit tryggare”⁷⁷ eller den dåvarande statsministern Stefan Löfvens uttalande ”vi har varit naiva”⁷⁸ som exempel.

Var inte bara emot saker erbjud alternativ: istället för att bara kritisera misandri, tala om en positiv maskulinitet, istället för att bara tala om antivitism eller svenskfientlighet tala om en sund svensk, europeisk eller västerländsk självbild. I mina yngre år som politisk aktivist ägnade jag alldeles för mycket tid och energi åt att frossa i negativitet och åt att vara emot saker.

Men med projekt som hemsidan Maskulint⁸² och min sida Leva Fett⁸³ om personlig utveckling har jag försökt att vara positiv och konstruktiv samt alltid erbjuda alternativ till det jag kritiserar.

Vad säger Chomskys propagandamodell om vad som är viktigt för att påverka?

Monetär makt och ägande: ägarna av Google kan bestämma med hjälp av sina algoritmer vad vi hittar när vi letar efter information och därmed vems bias vi möts av. Ägarna av dagstidningarna kontrollerar vilka rubriker folk ser i butikerna (även om allt färre köper tidningarna). Om ett företag som säljer rakhyvlar mer eller mindre har monopol på marknaden kan de förnedra sin egen kundkrets och ändå tjäna pengar.?⁸⁰

Så en lärdom från detta är, bli ekonomiskt framgångsrik eller åtminstone motståndskraftig om du vill kunna förändra åsiktskorridoren. Chomskys andra punkt om ”reklam” handlar också mycket om ekonomisk makt. Men om du inte är Elon Musk och kan köpa en social plattform för flera miljarder kan du åtminstone organisera kritik mot detta lokalt.

Kritisk respons: när vi upplever misandrisk eller svenskfientlig propaganda på vår lokala arbetsplats, skola eller till och med förskola, se till att svara på detta med lagliga men organiserade och hårda motargument och kritik. På nationell nivå kan en liten grupp oliktänkande inte påverka så mycket (på kort sikt) men i den lokala kommunen eller bostadsföreningen kan några välriktade kampanjer i sociala medier eller protester på plats göra mycket.

Under året 2023 kunde vi även se hur enskilda influencers med smarta hashtags och riktade tweets kunde åstadkomma sociala stormar enbart genom nätaktivism, ett exempel på detta är hur den irländska kommentatorn Keith Woods allvarligt skadade ryktet för en av USAs mäktigaste lobbygrupper med sin hashtag ”Bandtheadl”.⁸¹

Rädsla: de som sprider negativ propaganda om dig och din grupp gör ofta detta effektivt genom att måla upp dig som ett hot mot samhället, ordningen eller dylikt, med lögner och halvlögner. Du bör inte svara genom att sjunka till samma nivå, men var inte rädd för att ta upp eventuella framtida konsekvenser av deras propaganda och betona de värsta av dessa med emfas.

Ett annat knep som används av media och deras ägare för att tysta systemkritiker är genom ”guilt by association”, till exempel genom att förknippa invandringskritik med rasism och stolthet över det egna arvet (åtminstone för europeer) med nazism. Här bör man arbeta långsiktigt för att dekonstruera denna lögn men ännu mer för att lyfta fram negativa liknelser de styrande har med till exempel kommunismen som de ofta delar gemensamma nämnare med.

Avslutande ord: förhoppningar och fortsättning

I skrivandet av denna essä har jag gått långt utanför min bekvämlighetszon i två avseenden. Det första genom att dyka ned i litteratur skrivna av människor vars idéer jag delar väldigt lite med och vars texter ofta triggar mig negativt. För det andra genom att jag blivit tvungen att ifrågasätta mina egna antaganden och leta efter det positiva i områden som utgått från är fientliga vatten.

Så min förhoppning är att denna text kan hjälpa många av mina läsare att gå utanför sina egna bekvämlighetszoner också och ta sig an den rådande diskursen på ett mer seriöst, nyanserat och öppensinnat sätt.

Källor:

1. Philosophical Investigations: Have We Normalised Oppression? (philosophical-investigations.org)
2. https://maskulint.se/andlig-och-mental-utveckling/maskulin-vision-del-9-lar-dig-att-spela-spelet/
3. Uteslutande vita män i svenska bolagsstyrelser – Fempers
4. Under luppen! Genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation, presentation Annika Vänje, KTH
5. Why Is Misandry So Popular in Hollywood? – Woke Father
6. Hollywood’s Misandry Bias – Author Pete Bauer (petebauerbooks.com)
7. Amazon.com: The War Against Boys: How Misguided Policies are Harming Our Young Men: 9781501125423: Sommers, Christina Hoff: Books
8. Political correctness (PC) | Definition, Origin, History, & Facts | Britannica
9. https://fee.org/articles/carl-schmitt-the-philosopher-of-conflict-who-inspired-both-the-left-and-the-right/
10. https://www.britannica.com/topic/egalitarianism
11. https://jacobin.com/2019/01/neitzsche-heidegger-ronald-beiner-far-right
12. Normkritisk pedagogik – framväxten och utvecklingen av ett nytt begrepp i den svenska utbildningskontexten (diva-portal.org)
13. Troubling Education: ”Queer” Activism and Anti-Oppressive Pedagogy – 1 (routledge.com)
14. https://www.britannica.com/topic/hegemony
15. https://www.washingtonpost.com/posteverything/wp/2016/06/30/feminists-treat-men-badly-its-bad-for-feminism/
16. https://www.regeringen.se/contentassets/72e823fe19c845e2acbebfdd5bbfee21/den-konade-forskolan—om-betydelsen-av-jamstalldhet-och-genus-i-forskolans-pedagogiska-arbete
17. https://maskulint.se/om-manlighet/bor-man-delta-offerspelet/
18. https://www.straitstimes.com/life/entertainment/oprah-winfrey-rihanna-and-kim-kardashian-top-forbes-list-of-richest-women-celebrities-in-the-us
19. https://deadline.com/2021/04/oprah-winfrey-network-health-initiative-empower-black-women-1234726862/
20. https://sites.lsa.umich.edu/mje/2022/05/24/the-finances-behind-vatican-city/
21. https://www.celebritynetworth.com/richest-politicians/presidents/fidel-castro-net-worth/
22. https://www.bostonreview.net/articles/emmaia-gelman-anti-defamation-league/
23. https://www.learningforjustice.org/magazine/fall-2018/what-is-white-privilege-really
24. https://www.sciencedirect.com/topics/social-sciences/patriarchy
25. Normkritisk pedagogik – framväxten och utvecklingen av ett nytt begrepp i den svenska utbildningskontexten (diva-portal.org)
26. https://link.springer.com/book/10.1057/9780230592322
27. https://apnews.com/article/government-and-politics-race-ethnicity-philanthropy-black-lives-matter-5bc4772e029da522036f8ad2a02990aa
28. https://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:861414/FULLTEXT01.pdf
29. https://www.catholicworldreport.com/2023/04/25/what-is-the-relationship-between-wokeism-marxism-and-liberalism/
30. https://plato.stanford.edu/entries/lukacs/
31. https://iep.utm.edu/critical-theory-frankfurt-school/
32. https://www.marcuse.org/herbert/
33. http://www.glbtqarchive.com/ssh/marcuse_h_S.pdf
34. https://cis.org/Wahala/Critical-Theory-and-Mass-Immigration
35. https://iep.utm.edu/adorno/
36. https://www.psychologistworld.com/influence-personality/authoritarian-personality
37. https://sites.evergreen.edu/arunchandra/wp-content/uploads/sites/395/2018/07/tolerance.pdf
38. https://motpol.nu/gastkronikor/2017/10/24/den-kulturmarxistiska-revolutionen-del-3/
39. https://www.britannica.com/biography/Antonio-Gramsci
40. https://motpol.nu/gastkronikor/2017/10/09/den-kulturmarxistiska-revolutionen-del-1/
41. https://www.encyclopedia.com/psychology/dictionaries-thesauruses-pictures-and-press-releases/adorno-theodor-and-freud
42. https://www.bokus.com/bok/9780826264930/the-strange-death-of-marxism-the-european-left-in-the-new-millennium/
43. https://www.amazon.com/Long-March-left-culture-about-ebook/dp/B08DJ7ZH92
44. https://platypus1917.org/wp-content/uploads/2014/10/adornomarcuse_germannewleft.pdf
45. https://motpol.nu/gastkronikor/2017/10/16/den-kulturmarxistiska-revolutionen-del-2/
46. https://ironink.org/2023/08/gyorgy-lukacs-the-frankfurt-school-some-of-its-tactics-goals/
47. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/14661373/
48. https://www.vatican.va/jubilee_2000/magazine/documents/ju_mag_01111997_p-24_en.html
49. Saul Alinsky – InfluenceWatch – InfluenceWatch
50. Slå upp machiavellism på Psykologiguiden i Natur & Kulturs Psykologilexikon
51. Rules for Radicals – Saul Alinsky (citizenshandbook.org)
52. https://plato.stanford.edu/entries/foucault/
53. https://motpol.nu/oskorei/2015/10/12/foucault-och-diskursens-ordning/
54.  https://www.youtube.com/watch?v=NBFSDd_5tiE
55. https://study.com/academy/lesson/psychological-anthropology-definition-overview.html
56. https://gymnasiefilosofi.se/foucault/
57. https://www.jstor.org/stable/191596
58. https://www.filosofer.se/foucault.html
59. Political philosophy – Foucault, Postmodernism, Power | Britannica
60. https://www.jstor.org/stable/24027184
61. https://iep.utm.edu/lyotard/
62. https://www.nytimes.com/2021/05/25/opinion/michel-foucault.html
63. https://maskulint.se/allmant/arkeofuturism-som-livsstil/
64. marie-ohman—att-analysera-socialisationens-riktning-ur-ett-maktperspektiv-.pdf (oru.se)
65. Arkeofuturism | Motpol.nu
66. Kimberlé Crenshaw on Intersectionality, More than Two Decades Later | Columbia Law School
67. What Is Intersectionality and Why Is It Important? (globalcitizen.org)
68. Informella hierarkier, könade praktiker och ojämlikhet i akademin (jamstalldhetsmyndigheten.se)  (sidan 36 ”manligt kodad framgång, homogenitet och konformitet).
69. Jordan Peterson on Postmodernism and Cultural Marxism | extrafilespace (wordpress.com)
70. The Postmodern Condition by Jean-Francois Lyotard. 1979 (marxists.org)
71. Ur ruinerna – 2000-talets höger växer fram – Logik förlag
72. https://maskulint.se/filosofi/hur-kan-vi-bli-de-forsta-mannen/
73. https://frageladan.isof.se/visasvar.py?svar=79981
74. https://www.oxfordreference.com/display/10.1093/oi/authority.20110803100132197
75. https://www.britannica.com/science/Nash-equilibrium
76. https://www.britannica.com/science/game-theory
77. https://omni.se/magnus-betner-sverige-har-aldrig-varit-tryggare/a/1d29bfbd-868b-4b7e-9d29-fa2f3a92c10a
78. https://www.fokus.se/inrikes/darfor-sag-vi-det-inte-komma/
79. https://maskulint.se/om-manlighet/jack-donovan-och-de-fyra-manliga-dygderna/
80. https://www.thesun.co.uk/fabulous/8207815/toxic-masculinity-gillette-ad-womens-knickers/
81. The Anti-Defamation League Has Betrayed Its Cause | The Daily Wire
82. Skapandet av en positiv maskulin identitet – Maskulint.se
83. Var stolt över ditt ursprung – oavsett vem du är! – levafett

Vidare läsning:

En artikelserie från ”The Swedish Paleocon” på Motpol som jag hämtat mycket kunskap från:

Den kulturmarxistiska revolutionen – Del 1

Den kulturmarxistiska revolutionen – Del 2

Den kulturmarxistiska revolutionen – Del 3

Fler relaterade artiklar från författaren Joakim Andersson på Motpol:

Marcuse – Den endimensionella människan

Adorno som reaktionär?

Gramsci och 1968