Mina lärdomar från boken ”Massans psykologi” av Gustave Le Bon och dess implikationer.
För de av oss som varit kritiska mot samhällsutvecklingen en längre tid, återkommer ständigt frågan ”varför beter sig den stora massan så ologiskt?”, varför fortsätter majoriteten att rösta på samma partier som gör att allt blir sämre? Varför tycks genomsnittssvensken ofta vara oemottaglig för statistik och fakta?
Här beskriver den franska socialpsykologen Gustave Le Bon varför människor ofta beter sig så radikalt annorlunda i flock än som individer. Denna bok publicerades för första gången 1895 (svensk översättning 1912), men låt inte detta avskräcka dig, för även om språket är gammeldags är det inget som gör texten svårläslig, och i det stora hela är analyserna häri lika aktuella idag som när de skrevs.
Detta är i själva verket en bok som utgör startskottet för modern gruppsykologi, och aldrig tidigare har jag läst en bok som varit lika aktuell för vår tid.
I skuggan av hysterin från pandemin och kriget i Ukraina
Först upplevde vi Coronaviruset som bröt ut 2020 och fick svenskar att rusa iväg till affärerna för att hamstra toalettpapper av någon anledning. I andra länder utbröt ren diktatur som i Australien där ovaccinerade placerades i läger, och i Kanada där truckförare fick sina bankkonton frysta för att de protesterade mot nedstängningarna av samhället. Allt detta med förevändningen att bekämpa ett virus som de allra flesta har ca 99.9% chans att överleva.
Vansinnet hann knappt lägga sig i de flesta länder och de extremaste åtgärderna dras tillbaka innan Ryssland invaderade Ukraina (vars orsaker är för komplicerade för att ta upp här). Plötsligt var majoriteten av svenskarna, som tidigare inte bara varit motståndare till att gå med i Nato, redo att offra vår alliansfrihet. Men dessutom även redo att aktivt provocera en kärnvapenmakt för att värna Ukrainas gränser, samtidigt som våra egna gränser fortsätter att stå öppna för både fientliga klaner och knarkhandel.
När politiska analyser inte räcker till
När vi ser massor av människor på en global skala bete sig så impulsivt och ofta ologiskt, står det klart att detta är något som går djupare än ideologisk övertygelse och att politiska analyser inte räcker till för att förstå vad som pågår. Vi har här att göra med djupa psykologiska processer som är rotade i våra mest primala instinkter och känslor, något som förklaras utförligt och pedagogiskt i denna bok.
En varning för politiskt känsliga läsare
Eftersom boken skrevs för över hundra år sedan tar den ingen hänsyn till moderna fenomen som politisk korrekthet i dess olika former. För den liberale läsaren kan detta därför bli en chock när författaren ogenerat tar hänsyn till sådant som påstådda skillnader i kognitiva förmågor mellan män och kvinnor samt mellan olika folkslag. Men även om innehållet kan vara politiskt känsligt för många av dagens läsare är detta inget politiskt verk i sig, utan en förhållandevis objektiv studie med målet att förstå hur människor i gemen tänker.
Massan är mer känslostyrd till sin natur
För några år sedan (från att detta skrivs) skrev den kanadensiska professorn Jordan Peterson följande på Twitter ”We live in fantasy of a sheltered 13 year old girl…” detta är i princip samma slutsats som författaren till denna bok kommit fram till, och det är inte svårt att se varför. Överlag röstar massorna mer utifrån känslor än utifrån en rationell grund.(1) Detta är ännu mer sant för liberala väljare (2), och kvinnor är i regel mer liberala än män (3).
Från teater till Netflix är det berättelser som dominerar
På författarens tid fanns varken TV eller Netflix, men det är inte svårt att dra paralleller mellan hans beskrivning av den dåtida teatern och vår tids ”underhållning”. Redan för hundra år sedan, innan specialeffekter och CGI, kunde skådespelarna förföra massorna till att gråta eller skrika av glädje utifrån ett manus. Han noterade även att publiken ibland kunde bli så upprymd av föreställningen att vakter var tvungna att skydda de skådespelare som föreställde skurkar i pjäsen för att vissa betraktare inte kunde skilja på fantasi och verklighet.
Författaren använder ett citat från Napoleon för att illustrera hur makthavare använder sig av de dominerande berättelserna i respektive länder för att förföra massorna:
”Jag avslutade fälttåget i Vendee”, yttrade Napoleon i statskonseljen. ”genom att göra mig till katolik; jag fick fotfäste i Egypten, när jag blev museiman, och vann prästernas bevågenhet i Italien genom att bli ultramontan. Skulle det falla på min lott att härska över det judiska folket, skulle jag återuppbygga Salomos tempel.”
Masspsykoser och hallucinationer
Jag minns att jag satt vid ett Cafe i Tyresö centrum när jag och min flickvän (och de runtom oss) nåddes av nyheterna om terrordådet vid Drottninggatan år 2017. Ingen visste inte särskilt mycket mer just då än att en galning försökt köra över en massa människor och att det var en medveten handling.
Snart började det komma rapporter från flera olika kommuner om ytterligare terrorister och skjutningar på olika platser i huvudstaden. Men efteråt visade det sig att gärningsmannen Akilov hade agerat ensam, och de rapporterade skjutningarna var ett utslag av masshysteri.(4)
Från seanser till masskjutningar
Författaren tar upp flera dylika exempel från sin egen tid, bland annat om seanser och samtal med andar som var populärt vid tiden, som ofta visade sig vara bedrägerier, men som övertygade många annars rationella människor om att de verkligen sett eller talat med spöken.
Han noterar att upprymda massor av människor är mer benägna att uppleva och tro på hallucinationer och inbilla sig saker som bekräftar narrativet.
Massorna styrs fortfarande av pseudoreligiösa föreställningar
Religiösa värden och föreställningar som vi uppfattar dem hade mycket större tyngd i samhället när denna bok skrevs, men som författaren påpekar är religiösa föreställningar fortfarande något som dominerar massorna även i en politisk kontext.(5)
Framför allt oroar sig författaren i boken över den dåvarande socialismens framfart, en oro som nu i efterhand framstår som i det närmaste profetisk, oavsett om man ser till ryska revolutionen eller tredje riket.
Ät mindre kött för att visa din godhet
Han poängterar att även om politiker inte nödvändigtvis hotar med himmel eller helvete likt prästerna, appellerar de fortfarande till människors behov av att bevisa sin ”godhet”.
Det krävs ingen djupare analys för att se hur detta stämmer in på många av de politiskt korrekta idag. Ta till exempel uppmaningar till svenskarna om att äta mindre kött för att rädda klimatet, att detta har en försumbar effekt (om någon alls) på globala klimatförändringar spelar mindre roll.(6)
Medelbara och omedelbara faktorer som påverkar massorna
Författaren delar in de främsta faktorerna som påverkar massorna i två kategorier, den första är de medelbara, som etnisk sammansättning, traditioner, institutioner och långsam ideologisk påverkan. Detta är mer effektivt i längden, men tar också längre tid för massorna att internalisera.
Jämför med “kriget mot terrorn” som implementerades under George Bush den yngre i USA efter 11e september. Där räckte det med en stor händelse som katalysator för att implementera ett nytt narrativ “väst mot radikal Islamism”. Bilden av tvillingtornen som faller samman var på kort sikt mer effektiv än decennier av ideologisk skolning.(7)
Ledarna och deras metoder att manipulera massorna
Det finns så många viktiga och intressanta aspekter av massornas tänkande i boken att jag inte hinner nämna alla här, men avslutningsvis kan jag nämna delen om metoderna som ledare använder för att manipulera folket. De viktigaste verktygen de så kallade folkledarna har i sin arsenal är att sammanfatta vad de vill få folket att tro på så enkelt och kortfattat som möjligt.
Författaren sammanfattar denna metodik med; kategoriska påståenden, upprepningar och tankeöverföring. Samma principer som politiska ledare använder har länge använts inom reklamvärlden.
Säg ett påstående ”vår choklad är god”, sprid detta i varenda tidning och tv-reklam och låt det upprepas dagligen. Låt en populär kändis gå i god för denna choklad, och få det att framstå som att majoriteten redan håller med om detta.
Av stor vikt för opinionsbildare men även för att ge sinnesro till de som går emot strömmen
Informationen i denna bok är givetvis av stort värde för alla som sysslar med opinionsbildning med ambitionen att påverka massornas tänkande, eller för de som arbetar med marknadsföring. Men för de av oss, likt mig, som inte arbetar med opinionsbildning, ger denna information mig ändå en viss sinnesro. För att vara arg på massornas impulsiva och ofta okunniga svängningar är egentligen inte så annorlunda från att vara arg på vädret.
Som enskild individ kan du givetvis påverka opinionen marginellt genom att “argumentera för sanningen” på sociala medier och dylikt, eller välja att stödja oberoende medier som går emot strömmen. Men någonstans måste vi acceptera att massorna aldrig kommer vara särskilt insatta eller ens intresserade av de stora ödesfrågorna.
Så istället för att bli arg och frustrerad på majoriteten, kan du med kunskapen i denna bok analysera hur massorna leds av råttfångarna i MSM, på sociala medier eller i riksdagen genom flöjtens fagra toner, så att du åtminstone kan undvika att gå i samma fälla och drunkna. Boken går att införskaffa här.
Källor:
- https://theconversation.com/neuroscience-can-explain-why-voting-is-so-often-driven-by-emotion-231469
- https://theconversation.com/neuroscience-can-explain-why-voting-is-so-often-driven-by-emotion-231469
- https://www.ft.com/content/29fd9b5c-2f35-41bf-9d4c-994db4e12998
- https://www.svt.se/nyheter/inrikes/experter-darfor-spreds-rykten-om-attacken
- https://www.nationalaffairs.com/publications/detail/wokeness-and-the-new-religious-establishment
- https://www.sciencealert.com/sorry-but-giving-up-on-meat-is-not-going-to-save-the-planet
- https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1080/03064220208537008
En reaktion till “Massans Psykologi: Lärdomar från Gustave Le Bon”